+1.240-779-5901

lyonel d. desmarattes

lyonel d. desmaratteslyonel d. desmaratteslyonel d. desmarattes
  • Sign In
  • Create Account

  • Orders
  • My Account
  • Signed in as:

  • filler@godaddy.com


  • Orders
  • My Account
  • Sign out

  • Home
  • Meet the Author
  • My Blog
  • Contact
  • PRODUCTS
  • Poems
  • More
    • Home
    • Meet the Author
    • My Blog
    • Contact
    • PRODUCTS
    • Poems

+1.240-779-5901

lyonel d. desmarattes

lyonel d. desmaratteslyonel d. desmaratteslyonel d. desmarattes

Signed in as:

filler@godaddy.com

  • Home
  • Meet the Author
  • My Blog
  • Contact
  • PRODUCTS
  • Poems

Account


  • Orders
  • My Account
  • Sign out


  • Sign In
  • Orders
  • My Account

MEET LYONEL DESMARETTES

Lyonel D. Desmarattes se yon reporter ki pase tout vi li ap pratike journalism radyo an Ayiti kou nan peyi etranje. Li se yon plimeyank ki ekri sitou an franse ak kreyòl, yon aktè, yon ekriven teyat, yon manm AKA (Akademi Kreyòl Ayisyen an) depi fevriye 2021. Pandan plis pase 35 lane, li te travay kòm sa yo rele an anglè yon IRB (International Radio Broadcaster), 3 gwo mo ki vle di tou senpleman “jounalis radyo entènasyonal, puiske VOA se rayo-televizyon-medya sosyal high tech Lèzetazini pou lemond, kote li te travay kòm editè ak prezantatè nouvèl pou Sèvis Kreyòl la anvan li te pran retret li nan dat 4 oktòb 2022.


Desmarattes se otè anpil liv li pibliye sitou nan lang kreyòl ayisyen an; sa ki pi popilè a se Mouche Defas, swa yon vèsyon kreyòl Tartuffe, pyès komik ekriven ak filozòf fransè Jean-Baptiste Poquelin, alyas Molière. Espesyalis nan kesyon etid kiltirèl konpare (sa pwofesè ak pedagòg ki rive nan lèt fen yo rele “sciences sociales cross-culturelles”, antann yo pou di “Tartuffe” se pyès teyat ki pi komik nan tout istwa teyat mondyal la, epi akt 2 a se akt pi pi komik nan pyès teyat ki pi komik la nan tout listwa. Ebyen, depi 1983, gras ak yon edisyon Enstiti Kreyòl Kansas University, pyès teyat sa a egziste nan lang kreyòl la e se travay ekriven/akademisyen/kreyolis angaje Lyonel D. Desmarattes.


Demarattes fèk antre nan yon asosyasyon avèk EducaVision, yon mezondedisyon ki baze nan vil Hollywood, toupre Miyami, nan Eta Laflorid, ki dakò pou l sipòte, kòm kontribitè ak/ou pwomotè yon inisyativ tou nèf Desmarattes lanse avèk objektif pou l popilarize pwogrè lang kreyòl la  reyalize pandan 70 dènye ane yo ak kapasite lang nan genyen pou l eksprime ide ak konsèp ki te rete jiskela chwal papa lang sila yo ke rele “”swadizan” lang gran chimen tradisyonèl yo, tankou fransè, anglè, espayòl, pòtigè, alman, elatriye… Sa pa gen lontan, Clotaire Pierre-Louis,  yon  zanmi danfans ak zanmi jenès Lyonel Desmarattes, pa t montre okenn timidite ditou, menm jan misye pa t manifeste pyès ezitasyon non plis, pandan li t ap di kijan li apresye travay Demarattes <<Kantapou mwen menm, pèsonèlman, Lyonel Dominique Desmarattes se pi bon bagay ki te ka rive lang kreyòl la depi plizyè dizèn dane –an tou ka depi tonton li, Feliks Moriso-Lewa, te pibliye chedèv ki sèvi pou idanifye li pi byen kòm ekriven e sitou kòm yon pyonye mouvman kreyolis la, n ap pale de “Koleksyn Dyakout” li a, ke Mèt Moriso-Lewa te pibliye nan ane 1940-1950 yo.  Koleksyon kreyòl Desmarattes la, ke li rele “La Créolade” depi li te lanse inisyativ sa a nan ane 1980 yo, genyen ladan l sa misye rele an fransè “une décatologie”, swa yon seri ki genyen 10 eleman diferan ladan l; misyon ki asosye ak travay sa a se pwouve (tankou Prezidan Kenyan Julius Nierere te di sa pou lang Swahili a nn ane 1980 yo), ke <<lang kreyòl la kapab sipòte tout pwa kilti ak literati mondyal la.>>


Pi fò nan liv Desmarattes yo (gen kèk eksepsyon tankou “Discovering the Americas” oubyen “Tim Tim, Bwa Chèch; Kont Pa m, Istwa Pa m”) se adaptasyon/entèpretasyon/tradiksyon ayisyen liv ki  gen original yo an fransè, anglè, espayòl, pòtigè, alman, elatriye, avèk yon karakteristik byen patikilye: sè ke, si original klasik fransè a, tankou komedi Molière sa yo: L’Ecole dss femmes, Les Femmes Savantes, Le Misanthrope, Le Tartuffe; oubyen Athalie,  yon trajedi Jean Racine; oubyen ankò Horace, trajedi Pierre Corneille, se zèv ki ekri an vè aleksandren, adaptasyon/tradiksyo/entèpretasyon Desmarattes yo respekte ni fon ni fòm liv original yo, sètadi ke yo menm tou, yo ekri an vè ak rim aleksandren. Dapre Desmarattes, se <<yon valè ajoute ki montre vrèman ke lang kreyòl ayisyen an “kapab sipòte pwa kilti ak literati mondyal la...”>>   


 Men yon lis pasyèl liv kreyòl Lyonel Desmarattes déjà pibliye oubyen pral pibliye anvan lontan:


1.-<<Mouche Defas>>, oubyen Le Tartuffe an Kreyòl;

2.-<<Lekòl Medam yo>> , oubyen “L’Ecole desFemmes” an kreyòl;

3.-Zanmi Pèsonn oubyyen “Le Misanthrope” an kreyòl;

4.-Woben Lakwa oubyen “Robinson Crusöé” an kreyòl;

5.-Mon Coeur et Ma Plume, yon rekey powèm an kreyòl ak franse,  pibliye an 1979 nan Les Ateliers Fardin.

6.-<<Tim Tim, Bwa Chèch, Kont Pa m, Istwa Pa m>>, istwwa kout, kont ak lejann ke mezondedisyon Jebca, ki baze nan Boston, te pibliye nan mwa d Oktòb 2013 pou make selebrasyon Jounen Entènasyonal Lang Kreyòl yo.

7.-<<Bravo pou Ayiti>>, oubyen “Horace” Pierre Corneille an kreyòl;

8.-<<Atali oubyen Pèp Bondye a>>, swa “Athalie” Jean Racine an kreyòl;

9.-<< Panse a Refleksyon Filozofik>>, oubyen yon vèsyon kreyòl  “The Prophet”, liv filozofik ekriven amerikano-libanè Khalil Gibran (ki va parèt anvan lontan);

10.-<<Egzile sou Zile>>, yon woman kreyòl ki baze sou tèst, defi ak triyonf pou lafwa kretyèn  (gen pou parèt anvan lontan);

11.-<<Discovering the Americas>>, yon liv jewografi pou timoun pibliye an 2023 nan  “The Christianfaith Publishing Company” ki baze nan Meadville, Eta Pennilvani. 

12.-<<Tim Tim, Bwa Chèch, Kont Pa m, Istwa Pa m>>, 2d. Edition (gen pou parèt anvan lontan).

creole-first.com's Pen: Where Creativity Meets the Page

BONDYE RI – EKSTRE

ISTWA KOLEKSYON “LA CRÉOLADE” KI TOUNEN KOLEKSYON “KREYOLAD”

Bondye, Ede nou Pa Les Frères Parents

Previlyen te pito pran yon ti ban ki te tou pre a.

Men, malerezman, youn nan gwo pye l yo ki te san

sapat, t a l tonbe sou yon nich foumi pikan. Li te

pran rele ak doule:

“ Houy! Isit la se yon kote k gen bet, papa! M pa p

mete pye nan lakou sa a souvan anko. Pa-se-ke isit

la se yon kote pou m pa vini menm!.”

Fwa sa a Tonton Previlis te fache tout bon epi l te di.

“Bon, pitit gason mwen, sanble ou bwe kleren

jodiya… Kisa ti foumi sa yo ka fe w? Yon gwo jenn

bway tankou w!!! Sanble ou gen dyab nan ko w

avek kek vye panse nan tet ou jodiya.”

Pou Tant Lesida te agrave sitiyasyon an plis toujou

pou jenngason an, li te prese ajoute:

“Se paske Previlyen pa kapab kontante l de madan

marye l la, wi,--- ki fe l pa vle ---sispann sevi lwa.”


Vremanvre Previlyen te renmen fanm anpil.

Ayayay! Li pa t ka pran sant fanm. Nou tande pale

de Oswald Durand, coureur de jupes”? Ebyen,

Previlyen, limenm, se yon veritab maraton li tap

kouri deye medam yo, tout kalite medam: fanm

nwa chabon, fanm tet gridap, fanm cheve tonm sou

do, fanm marabou de mon Coeur, fanm grimel,

cheve siwo, se pa vini w ki te pou sove w, telman

Previlen te fanbre… Sitou pou fanm sila yo ki te

genyen sou yo anpil gres ki t ap woule ---le yo t ap

mache! Se poutet sa, aloske li te tre jenn –ti se l la,

Marilis, te apen ap pouse ti tete- misye te pati kite

kay papa l ak manman l poul t al mache deye fanm.

Parenn li, jeneral Daviyis, ki te pret pou mouri,te

kite 2 kawo te pou li kom eritaj. Yon gwo evennman

konsa te fe Previlyen pran desizyon pou l te pran

libete li. Li te déjà vle fonde yon fwaye epi pran

endepandans li, avek yon kay blanch ak pot vet, plis

yon kwa nan lakou a kote lonbray li ta va pemet

Asefi, mètrès li (fanm plasay li, konnen ki lè l te fè.


Sete yon nonm 30 tan apen. Li te nwa, li te wo, li te

gwo neg epi li te byen vini. Wote potorik gason sa a-

- te byen mache avek karakte li: pa t gen moun ki te

renmen jwèt aza tankou l; se tafya ak fanm ki te nan

tèt li; men tou, sete yon travayè solid, dyanm, ki pa

t janm fatige. Le l te piti, sete yon bon pititgason,

men yon pititgason ki te renmen depanse twop; li te

gen ke sansib, men li te renmen goumen anpil; li te

entelijan, men li te gen tet di. 2 grenn zye l yo te vif,

nan mitan yon fwon ki te laj. Misye te renmen ri, e

le l t ap ri, ou te ka remake pi byen- gwo pobouch li

yo, 2 gwo pobouch men gwose kit e koresponn

byen avek gabari, avek fizik yon gwo nonm nwa

kouwe li.

Pou komanse, Asevi avek li te viv ansanm nan

plasay. Sa pa t gen lontan depi l te aksepte marye ak

dam nan; men sete sou presyon Tonton Previlis,

Matant Lesida, manman l ak granfre l la,

Plaisimond. Seremoni an te dewoule devan yon

bann ak yon paket moun, envite kom dasoman.


Depi le sa a, manm fanmi an pa t sispann plenyen

nan ko Previlyen pou misye te konveti; men, misye

pa t vle pran priye. Eske li pa t yon nonm lib e

endepandan? Eske li pa t gen kle kay li, yon

madanm ak yon pitit? Kisa manm fanmi an te ba li

pou yo t ap anbete l konsa? Okontre, eske se pa t li

menm, Previlyen, ki t ap ede papa li? paske, an som,

papa a pa t posede anyen… Depi kek ane deja, vye

granmoun nan te pedi tout te li te posede; gran don

rejyon an te sezi yo poutet det li te genyen. Sel sa li

te rete, sete yon ti moso teren kote li te plante

kann, mayi ak patat. Daye, dapre pwomes li te fe,

mwa pwochen an li ta dwe fe yon sevis pou Metres

Ezili. Si l ta manke pwomes sa a, ala pwoblem ki ta

tonbe sou li!...

Finalman Previlyen te kite yon mo soti nan bouch li:

“Bon!”

Depi lontan deja misye te vle detounen pawol la;

bout pou bout li te fin pa lache mo sa a ki t ap


boule pobouch li depi yon bon ka dè. Li te

rapousuiv:

“Bon! Eske n konnen sa k rive maten an Lakay Misye

Siril, nan gildiv li a? Li souflete Aristomèn paske

malere a te frape pye l nan yon bout bwa epi li kite

yon bidon siwo ki te nan men li tonbe. Eske nou pa

jwenn se twop ato? Mwen menm, mwen toujou di

n sa: M ap ri ap Misye Siril; mwen pral travay lakay

li, mwen fe komsi m pa t konprann anyen; men se

pa yon nonm mwen renmen non! Se pa yon nonm

mwen renmen menm, e yon bon jou konsa male

gen pou rive l. Se menm k di n sa; paseke Misye Siril

pa t gen pyes dwa leve pat men l sou neg la… Si m

te la, mwen t ap fe l we mwen pa kontan. Gen yon

gwo diferans ant Misye Siril ak pititgason l nan, Jan.

Pa gen pi bon jenn gason pase Jan. Kantapou Misye

Siril ak pititfi l la, Solanj, (Manmzel Azoukenkenn,

woze zong sa a, ki pap leve ni lou, ni lejè a), yo se

menm vye bagay la.. menm vle dlo rigol santi pouri,

ki deplotonnen kou ‘on koulev, pou debouche, pou


al vide, pou al devide nan yon lanbouchi chaje

chawony ak tout kalte malpwopte. E sa gen pou fini

mal pou yo; make bwa pou n we... Se mwen k di n

sa e nou va di m te di n sa!

Bondye, Ede nou Pa Les Frères Parents

ISTWA KOLEKSYON “LA CRÉOLADE” KI TOUNEN KOLEKSYON “KREYOLAD”

Bondye, Ede nou Pa Les Frères Parents

Bondye ede nou, mize fin anvayi nou


Mas pep la ap kriye, koukou preske

kouvri nou;

Mechan yo kanpe, pa kite yo kraze

peyi a;

Fè n leve tet nou, mete nou sou 2

pye nou…


REFREN

Bann asasen yo ap devore nou,

Yo opere gran jounen, yo pa gen

kèsote;

Yo touye, vòlè nou jan yo vle…

Ede n, ede n, souple….


II

Lè fòs fènwa yo vle antere peyi a,


Mas pep la ap soufri, y ap viv, yo san

zespwa;

Chak jou ki pase, mizè yo ap

miltipliye;

Peyi a ap peri, ede n jwenn yon sovè

pou li…


REFREN

Bann asasen yo ap devore nou,

Yo fè nou sa yo vle,

Nou pa menm ka pale;

Tout nannuit y ap entimide nou,

Ede n, ede n, souple…


III

Ede nou kòm pèp pou n pran deten n

nan men ou,

Pou se pa mechan k ap planifye

lavni nou pou nou;

Se toujou ak malè n yo menm, yo fè

bonè yo;


Men gwosè tètbèf yo malgre w tande

anbago ((oooo!)


REFREN

Bann asasen yo vle kraze nou,

Montre n wout pou n pase

Pou nou sispann kriye…

Nou gen lontan y ap fè n soufri

(iiiii)…

Ede n, ede n souple!!!


IV

N ap pase mizè,

Yo menm, y ap viv alekstrè…

Richès peyi a ap ret pouri nan kò…

òòòffff) yo…

Nan tout sitiyasyon se yo k toujou

pwofite;

Nou pa ka manje, yo menm se lajan

yo ki bloke…


Enterè yo ap monte plis yo fè lajan

nan gaz la;

Nou se wòch k ap fri; yo menm, yo

se wòch nan dlo (ooooo!!!)

E menm mètres yo fin tounen Dayina

Flo;

Lè peyi a ap soufri se lè sa a yo rejwi

(iiiii!!!!).


REFREN:

Bann asasen yo vle devore nou…

Montre n wout pou n pase

Pou nou sispann kriye…

Nou gen lontan y ap fè n soufri

(iiiiii!!!).

Ede n, ede n, souple… (TER).

ISTWA KOLEKSYON “LA CRÉOLADE” KI TOUNEN KOLEKSYON “KREYOLAD”

ISTWA KOLEKSYON “LA CRÉOLADE” KI TOUNEN KOLEKSYON “KREYOLAD”

ISTWA KOLEKSYON “LA CRÉOLADE” KI TOUNEN KOLEKSYON “KREYOLAD”

Komansman ane 1970 yo te reprezante anpil bagay pou

anpil kote nan lemond. Pou sosyete peyi d Ayiti a sete

yon epok kote efo t ap fet seryeaman pou montre lang

kreyol Ayisyen an kapab sevi pou eksprime

/tradui/enteprete ide avek konsep swadizan

elve/konplike/entelijan epi pwouve, avek bon jan

demontrasyon litere pratik -tankou defen Prezidan

Tannzanyen, Julius Nyerere, di sa pou lang Swahili a- ke

“lang kreyol la kapab sipote tout pwa kilti ak literati

mondyal la.” Sa ki te vle di an menm tan kreyolis yo ak

patizan yo ta pral oblije travay pou voye te nan pwa yon

elit sosyal, ekonomik, politik e sitou kiltirel, paske yo ta

pral foure men tout longe nan dyakout nasyonal la pou

yo pran yon moso ki revni yo dedwa nan sa ki ta dwe

reprezante yon “eritaj kominote ak kolektif” ki te toujou

rete yon kinan san pataj pou sa yo rele swadizan lang

mot yo (Laten ak Greg), plis “lang womann” yo (Franse,

Espayol, Italyen, Potige avek Woumen), mete sou kek lot

lang gwo kouran, gran lizye oubyen gran lizaj, tankou


Angle ak Alman, elatriye… epi prezante yo nan yon

langaj chaman, elegan, devlope nan tout domen aktivite

lezom epi ki “pa gen pyes eskiz pou l mande pesonn”

(Pwofese Bryant C. Freeman, fondafe ak direkte The

Creole Institute of Kansas University, epi ote youn nan

diksyone Kreyol-Angle ki pi konple ki egziste depi 2em

pati dekad 1980 an). éòèêàÈ

Ebyen, sete nan epok sa a jisteman yon nonm ki te gen

yon maladi foli fou pou lang kreyol la, Met Saint-Arnaud

Numa, pwofese literati klasik ak teyat 17tyemis nan

CNAD (Le Conservatoire National d’Art Drammatique), te

deside prezante nan Rex Theatre, yon pyes li ki te rele

“Jeneral Wodrig”, ki te yon endijenizasyon Le Cid, swa

yon tradiksyon/entepretasyon kreyol yon pyes teyat traji-

komik ki gen 5 akt e ke ekriven franse Pierre Corneille te

pibliye anvan fen premye mitan 17em syek la -pi

presiseman nan ane 1636.

Nan menm moman kote Met Numa te chwazi mete

travay litere li a devan gran piblik la an jeneral e devan

mond entelektyel ak kiltirel peyi a tou espesyalman,

majorite etidyan yo, san yo pa t pase okenn konsiyn, te

deside ansanm tankou yon sel gason, pou fe lang kreyol


la, epi li tou sel, sevi kom lang sekte divetisman an

annatandan li te pase men pran lot domen, tankou

domen medya yo, lekol yo, pwofesyon liberal yo, elatriye.

Finalman, yonpatinan lelit entelektyel la te komnse we,

nan mitan ane 1970 yo, sa Oswald Durand te we depi nan

komansman 20em syek la, Georges Sylvain ak Marie

Bhlocaire-Sylvain te we depi nana ne 1930 yo epi Feliks

Moriso-Lewa te we depi nan fen ane 1940 yo. Pami

etidyan Konsevatwa Nasyonal Da Dramatik la te gen ase

boonsans, ase bonkonprann pou yo te we sa avek yon pe

zye ki te nan fon ke o, te genyen etidyan tankou Ezechiel

Abellard, Anthony Pascal (AKA “Konpe Filo”), Dany

Laferriere (menm jan ak akte jakmelyen Fritz Valescot, li

te selman yon vizite plen kiryosite, men sete deja yon

jounalis moun Potoprens ak Tigwav, vil natal la, te

byenkonnen, sitou gras avek siyati li ki te prezan preske

chak wikenn nan magazin endepandan Le Petit Samedi

Soir), Evans Paul, Fritz Polynice AKA Fito Popo, Perc

Morency, Samuel Saint-Dict, Sobner Saint-Dict (pwochen

Mouche Defas), Daniel Marcelin, Marie-Ange Saint-Fleur,

Marie Reée Lantimo, Emmanuelle Eugène, Lyonel

Desmarattes, Asistan Pwofesè Constant Emmanuel

(moun Lavale Jakmel, pou nou pa konfonn li avek


Emmanuel “Toto” Coonstant ki se moun Potoprens, li

menm), Fritz Fanfan, elatriye.


Se nan konteks sa a etidyan Lyonel Desmarattes, ki te

toujou aktif anpil nan tout fet CNAD t ap oganize swa pou

ouveti ane akademik la, swa pou make yon remiz diplom

ki te dewoule chak ane, te anonse manm yon twoup

teyat li te fonde e ki te rele “Le Club des 7”, desizyon li te

pran pou l te mete an kreyol kek nan pyes Moliere yo. Li

te pale san l pa t leve vwa li twop wo –sa ki te rive misye

tre raman le li te ekzite- pou l te di Perk Morency,

Emmanuel Eugene ak 5 lot manm “club” la, “Si ti poul la

pa fe yon efo, l ap rete prizonye nan kokiy ze a…”, yon

deklarasyon li te prete nan men kouzen li, Paste Megie

Sylvains, dokte an teyoloji, sikolog ak gerise diven epi

fondate Legliz Evanjelik dAyiti, Okap Ayisyen.

YON PREFAS POU ‘CHEVALYA D’ARTAGNAN OUBYEN YON 4ÈM MOUSKETÈ’

======= 16 Janvye 2022======== SE TE YON BÈL APRÈMIDI Mezanmi !

ISTWA KOLEKSYON “LA CRÉOLADE” KI TOUNEN KOLEKSYON “KREYOLAD”

Pa tѐlman gen anpil moun nan zòn metwopolitenWachinntonn D.C. a, ki pi byen plase

pase Serge Bellegarde, yon entѐnasyonalis ki pase plis pase 40 lane kòm tradiktè-

revizѐ nan l’OEA (Oganizasyon Eta Ameriken yo) pou prezante yon lòt konpatriyòt k ap

viv nan menm rejyon an san pòtrѐ a –rele sa prezantasyon an- pa gen fòs kote ni

mankemoso. Avrѐdi, Misye Bellegarde se yon veteran nan kominote ayisyennan rejyon

D.C./ Maryland/Vijini an kote yo konsidere li kòm youn nan dwayenkominote a. E gen

bon rezon pou sa. Li abite nan banlye kapital federal la depi ane 1970 yo, yon epok kote

majorite Ayisyen ki te kite peyi yo te ale pito New York, Ozetazini, ak Monreyal, Kanada.

Kidonk, li nòmal pou Misye Bellegarde ta konnen lè yon nouvo konpatriyòt ki vin entegre

rejyon an An plis avantaj prezans li depi lontan nan kominote a ba li pou li byen konnen

konpatriyòt li yo nan zòn lan,patisipasyon li nan tout kalite aktivite nan kominote vin

ajoute sou konesans lajman laj li te genyen nan domѐn aktivite kominote sa a. Nou

kapab di se yon pla konplѐ li ofri nou nan yon prezantasyon nenpòt travay kòlѐg sa a

reyalize. La a yon moun ka wѐ, yon fwa ankò, lojik ki ekziste nan pwovѐb ki di sa pran

yon bòsmason pou rekonѐt enpòtans kout tiwѐl yon lòt bòsmason.

Ooops! Èske nou di “kòlѐg”? Ebyen, se sa k rive menm ak tѐks n ap pibliye pi ba a ki se

yon analiz mete sou kòmantѐ ak refleksyon Misye Bellegarde fѐ sou travay kòlѐg

akademisyen li, Lyonel D. Desmarattes, “Chevalye d’Artagnan Oubyen yon 4ѐm

Mousketѐ”, yon adaptasyon kreyòl (Pwofesѐ Bryant C. Freeman ta di pito “yon

entѐpretasyon ayisyen”) chedѐv womansye franse Alexandre Dumas Pѐre. E wi!

Finalman, nou genyen nan lang kreyòl la yon vѐsyon youn nan liv yo plis tradui,

entѐprete, adapte, vann epi li atravѐ mond oksidantal la kote “li okipe 3zyèm plas la

aprѐ Labib ak Robinson Crusoë” nan preferans moun k ap achte liv yo –kit se etidyan,

espesyalis, chѐchѐ oubyen gran piblik la. Aly Jean-Louis, ki travay pou verifye si vѐsyon

kreyòl Desmarattes la reflete veritab mesaj Dumas transmѐt nan vѐsyon original la, pa

ezite deklare, Kreyòl Ayisyen reyalize yon gwo avans avѐk Chevalye d’Artagnan

Oubyen yon 4ѐm Mousketѐ”

00000000000000000000000000000000000000000000000000000000

PREFAS

Lè Suzanne Cohmaire-Sylvain, premye antwopològ fanm ayisyen te koumanse travay

sou kreyòl ayisyen an, li dwe pa t janm imajine lang lan ta rive jwenn tout

devlòpmannouwè pandan karantdènye lane sayo.Kit se nan literati, kit se nan lasyans,

lang la ap vale teren. Nan domennpwodiksyon an kreyòlkotenoute ka remake gen

mankman, gen anpilpwogrè ki reyalize, alòskejounenjodi a noujwenngramè,

diksyonèbileng, glosèteknikkomèsyal, medikal ki disponib; plizyèotèkreyolis ap pibliye

woman, pwezi an kreyòl. Nan de (2) okazyon, menmEnprimriDeschamp nan

Pòtoprenschwazi de (2) woman ankreyòlpou bay yoPremyePriDeschamp.


Pandan pwodiksyon an kreyòlenpòtanpoudevelòpman lang lan, gen yon lòtdomenn ki

kontribyeanpil nan sans sa a: se domenntradiksyon an. Pa gen anyen ki bay yon lang

plisvaliditenasyonalakentènasyonaltankoukapasitepoupran yon liv nan yon lang, epi

rann li nan lang pa w. Se sa ki pou bay kreyòlayisyen an plis vale toujou nan

nivoentènasyonal.Tradiksyondevlopevokabilè; tradiksyonfè w ekri pi byen. Pouou vin

maton nan tradiksyon, samande non sèlmanpououkonn lang orijinèl la byen, men

toupououmetrize lang pa w sanfòskote. Nan kontèkssa a, ekriven Lyonel Desmarattes

ap reyalize yon travayestwòdinè.

Nan yon entèvyou li te bay nan mwajanvye 2022 a, ekrivenmatinikè Raphael Confiantte

di: «Plis gen tradiksyon ki fèt, pliskreyòl la ap pranjarèt.» (tradiksyonsa a pa ofisyèl).

Depianpil lane deja se presizemansaekriven, otè, jounalis, lodyansè, aktè, Lyonel

Desmarattesbaytèt li kòmmisyon:demontre, atravètradiksyon yon seripyèsklasik,

kapasitekreyòlayisyen an kòm lang ki chajeakpotansyèltankou tout lòt lang nan lemonn.

Se yon veritab kwazad li angaje la a poumontre, atravètradiksyon li yo, kouman lang

kreyòl la genplas li sou kotenenpòt ki lòt lang nan lemonn. Poumoun ki panko vlekwè

nan potansyèlsa a, men kèkzèvtradiskyonDesmarattes nou ka jwenn nan dyakout li

yopousipòteafimasyonsa a:

Robenson Crusoe (woman) – tradiksyon:Wobenlakwa an kreyòlayisyen;

Tartuffe (teyat) –tradiksyon: Mouchedefas an kreyòlayisyen;

Le Misanthrope (teyat) – tradiksyon:ZanmiPèsonn an kreyòlayisyen;

Athali, tradiksyonAtali nan lang kreyòlayisyen;

L’école des femmes – tradiksyon: Lekòlmedamyo, etc.

Lis la ta twò long poumwen site tout saDesmarattespwodui, men nouwètablo a.

Desmarattes se yon otè ki toujou sou mouvman, e se kon sa li gen tan ap prezante nou

dènye kreyasyon li : Chevalye d’Artagnan, yon 4èm Mousketè. Otè a presize se yon

adaptasyon woman Alexandre Dumas Pѐre, Les Trois Mousquetaires, yon pyès ki

tradui nan plizyè lang deja.

Ak piblikasyon sa a, Desmarattes vin ajoute yon lòt blòk nan chapant zèv literè ki

disponib an kreyòl ayisyen pou pi gran benefis popilasyon kreyolis la.

Mwen sipoze Desmarattes tanmen pwojè sa a non sèlman poutèt popilarite woman sa

a, men sitou paske papa Alexandre Dumas, Alex Dumas, se te pitit yon esklav nan Sen

Domeng (ki pita t ap vin Ayiti endepandan).

Tradiksyon yon woman pote anpil defi pou yon tradiktè; men pou Desmarattes, se yon

egzèsis li fin abitye avѐk li. Jan li manipile lang lan montre kouman li alèz nan fòm sa a.

Deskripsyon li montre richès imaj nan kreyòl la, tankou nan pasaj sa a :

« Toutkò li, long kou kreyon, te detire sou etriye chwal la; figi l mare kou on tèt gridap…

epi, menmsi se pa t ni bon moman, ni bon kote a poul te pale fò kon sa…». Men yon lòt

pasaj ki montre kouman Desmarattes konn itilize imaj pou bay tradiksyon an jarèt:

“Li te mèg, cheve l yo te pouse rive men wotè, lè l t ap deplase devan w, ou ta di yon

veritab Lapendòm Pye Dra, tèlman rad ki te sou li a te vlope l epi janm pantalon l t ap

flote lè van t ap soufle…”


Chak fwa gen yon zèv tradiksyon ki parèt, kit se woman, kit se pwezi, kit se liv istwa, kit

se zèv otè ayisyen osnon etranje, se yon gwo kontribisyon pou devlòpman lang kreyòl

la. Nan sans sa a, ak fòmasyon li, Lyonel Desmarattes gen plas li pami youn nan

potorik pwomotè kreyòl ayisyen an, youn nan ekriven ki pral gen zèv li enkòpore nan

kourikoulòm etidyan k ap travay sou lang kreyòl ayisyen an osnon k ap fè

espesyalizasyon nan tradiksyon.

Serge Bellegarde,

Akademisyen

manm Akademi Kreyòl Ayisyen 

All reactions:

3Yvan Martin Jasmin, Desmarattes Rodney ak 1 lòt

======= 16 Janvye 2022======== SE TE YON BÈL APRÈMIDI Mezanmi !

======= 16 Janvye 2022======== SE TE YON BÈL APRÈMIDI Mezanmi !

======= 16 Janvye 2022======== SE TE YON BÈL APRÈMIDI Mezanmi !

Tout sa pase yon bèl aprèmidi 

Solèy la t ap klere kon dyaman 

Poutan se te jis yon ti kòmansman  (sete?)

Nou te tèlman ale lwen 

Nou te pase nan tout rakwen 

Se pa t youn, se pa t de, men se te twa (, apre de) 

E chak te sòti pou rakonte yon istwa 

Kifè nan yon vwayaj tiraj meli melo 

Se ak raj tout te vle pote premye lo 

E se kon sa  ((konsa –yon sel mo))

Tout kalte pawòl t ap sòti nan bouch twa marasa: 

Manzè Devan, Manzè Mitan ak Manzè Dèyè 

E pou tante fè demen wè aklè jodi a, tou lètwa t ap

chache ((pou? Pa nesese)) kore istwa pa yo depi

ayè.   (“letwa” –TRE BYEN)

Manzè Devan, ki toujou gen min nan fwon l, 

((Li)) Mande pou yo twa a kanpe an won 

Nou pa konnen si l pral yon bèl rankont 

Men kan menm premye ne bay lòd pou yo kòmanse

tire kont 

Nan yon ton ki pa t ap kouri maraton tèlman kò l te

mòl 


Manzè Mitan deklare se lè koze kremòl  

Kanta pou Manzè Dèyè 

Li p ap rete bèbè 

E kwak li pa janm pa an reta 

Pawòl tout moun li pral dekoupe to ou ta 

Yo di timoun pa konn doute   

Kifè brid sou kou tout fèy zòrèy yo leve kanpe pou

((vin?)) koute…..

Pou ((vin)) koute yon istwa bèl mèvèy 

Yon istwa kote somèy pa restavèk revèy 

Yon istwa kote anfantiyay al kache pou wè tout kalte

bagay an detay : 

Moun ak bèt k ap fè bon jan zanmitay 

Wayòm kote sòlda se dènye zèl kat 

Domèn kote larèn toujou akaryat 

Yon mond kote tout sa (sila yo) ki ta dwòl 

Se yo ki ap jwe pi gwo wòl 

Wi, kont la ap pran chenn 

E poutan plizyè lanp kòmanse etenn 

Gen timoun ki di tanpri pa ko ale paske soupe nou

pa ko fin kuit 

Genyen menm ki ap mande èske l ap gen suit

Gen youn ki kòmanse baye (e) ki di “ w a(p) fini rès

la demen ? “ 


Yon ti vwa antchouprèt reponn li san pèdi tan “ nou

twò renmen l pou n ta tann demen; tout sa ki pou

jodi a, leve men! “ 

Vwala ! 

Se kon sa (YON SEL MO) istwa ALIS NAN PEYI

BÈL MÈVÈY t ap dewoule jouk yo ban m yon ti kout

pye , mwen vin tonbe la a (POU M BAY TI MANTI

SA A!). 

ALIS NAN PEYI BÈL MÈVÈY 

PREMYE CHAPIT 

L AP “G (R ENN) GOLE” DESANN NAN YON

TWOU-KAY LAPEN  (PETET “GRINGOLE” BON

TOU)

Alis te kòmanse santi l bouke chita bò rivyè a akote

sè l la san li menm li pa t ap fè anyen. Youn ou de

fwa, li te fè yon ti koudèy nan liv sè l la t ap li a, men

liv la pa t (e) gen ni imaj ni dyalòg ladan l –Alis te di

nan tèt li: “Kisa yon liv vo”, (((((Alis te di nan tèt li))),

“si li pa gen ni imaj ni dyalòg ladan l?”

Kifè , Alis t ap anvizaje, nan panse pa li, yon

posiblite pou l bay tèt li yon okipasyon (nan  fason

pa li, paske chalè jou sa a pa t sèlman ((te)) fè dòmi

nan zye l, men li te fè l santi l blèm tou). ((Li te poze

kesyon pou l mande)) èske sa ta vo lapenn si l te


leve al chache flè lamagerit pou fè yon ti chenn

lamagerit… lè brid-sou-kou yon lapen blanch ak je

wòz te pase bò kote l. Pa gen anyen ki te dwòl nan

sa non, ni Alis pa te twouve sa dwòl non plis lè l te

tande lapen an di, pandan l t ap vire gad dèyè:

“ WOY ! MEZANMI ! WOY ! MEZANMI è! M ap rive

an reta ! “  (M AP RIVE AN RETA!”)

 

Se apre sa Alis te vin reyalize yon bagay konsa ta

dwe fè l pantan; (,) poutan se kòm si sa pa t anyen

menm pou li.  Men, lè lapen an te retire yon revèy

nan pòch vès li pou l te gade ki lè l te fè epi l te pete

kouri, Alis te blije leve kanpe pou l te fè yon ti panse.

Se lè sa manzè te vin rann li kont li pa T janm (te)

konn wè lapen ak vès ni lapen ki te konn retire revèy

nan pòch yo.

Ebyen, se kounyela a (KONYE LA?) menm Alis te

vin tounen Sen Toma (T majis). Li te pete kouri nan

chan an pou L te pati dèyè lapen an. Li te rive

(????? ----ratrape Lapen an apenn misye ta pral----

)apenn Lapen an ta pral plonje desann nan yon

twou-kay-lapen bò lantouraj la. San pèdi tan, Alis te

lage kò l nan twou a tou san l pa t(e) menm panse

((((sa n l pa t menm reflechi pou l konnen))) kijan

(YON SEL MO) li ta pral fè sòti deyò ankò. 

Twou a te desann dwat tankou yon tinèl epi brid-

sou-kou li te desann VOUM! Alis te tèlman ap


desann vit , li pa te menm gentan pou l te panse

kòman pou l te menm kenbe kò l nan yon twou ki ta

sanble yon pui byen fon. Swa pi a te fon anpil anpil

oswa  Alis li menm t ap desann tèlman lan paske li

te gen ase tan pou l gade ozalantou li pandan l t ap

imajine ki sa ki pral pase apre.

Premyèman, li te eseye gade an ba pou l wè sa ki t

ap vin jwenn li an wo men li te twò fènwa pou li te

rive wè kichòy. Apre sa, li te gade akote pui a, kote li

te remake yo te plen ak etajè liv ak gad-manje. Gen

kote tou li te wè kwòk kote yo te kwoke kat jeyografik

ak foto.

Pandan l t ap desann, Alis te pran yon bokal sou

youn nan etajè yo. Bokal lan te make Konfiti

Zoranj, men li te sezi wè bokal la  vid. Alis pa t vle

lage bokal la paske l te pè sa ta ka touye yon moun

an ba. Men li te rive jwenn mwayen mete bokal la

sou youn nan etajè ki t ap pase monte vin jwenn li

an wo. 

“Ebyen”, Alis te fè tèt li konnen “ Aprè ladesant sa a ,

ti bite sou macheskalye pa p  vle di anyen menm! Se

pa ti brav moun lakay pral panse m brav non! Si m

ta sòti sou tèt kay la tonbe atè, mwen pa t ap

di way menm! (sa a te gen gwo chans rive l wi!)”

“M ap desann, m ap desann, m ap desann…

Mezanmi woy! Èske ladesant sa a pa p janm fini ! M

ap imajine konbyen kilomèt an ba tè mwen gentan

desann deja la “ Alis te repete byen fò.


“Mwen genlè ap pwoche yon kote tou pre sant latè

wi la! Ban m wè: M panse, sa t ap apeprè si-mil kat-

san trann-sèt kilomèt an ba tè .”

Ebyen, ou wè, Alis te aprann yon pakèt bagay sou

ban lekòl men se pa la pou l ta vin montre konesans

li paske pa gen okenn moun la pou ki tande l , men

kan menm lè l repete sa yo plizyè fwa, se yon fason

pou l pratike sa li te aprann yo.

“Wi, se apeprè sa wi pwofondè a ye - men m ap

mande tèt mwen nan ki latitid oswa lonjitid mwen

gentan ye la menm?” (Alis pa te menm konnen ki sa

ni latitid ni lonjitid TE ye menm, men pou li se ta (TE)

gwo mo ki ta fè l santi l yon jan sofistike!)?????????

(Ann rewè tout fraz sa a).-

Nan menm moman an, li rekòmanse ankò “M ap

mande tèt mwen èske m pral pase floup nan mitan

latè! Ala komik sa t ap komik pou m ta parèt pami

moun ki ap mache tèt an ba! M panse sa t ap

pwodui yon kokenn chenn  ANTISANTIMAN !” (Li

yon jan byen kontan pa gen moun ki t ap koute li k

ap pale kon sa paske fwa sa a, mo sa a pa sonnen

byen menm.)

“Men ou konnen, m pral gen pou m mande yo ki jan

peyi yo a rele wi : “ Madam , ou ka di mwen souple

si bò isit la se Nouvèl Zelann, oswa Ostrali?” –

(Pandan l al pale a, li eseye leve ti wòb li pou l salye

jan madmwazèl yo konn abitye fè l la ). 


“ Men se pa ti komik sa komik lè w ap fè sa pandan

w ap degingole desann sòti anlè  nan mitan gwo van

ki li menm ap soufle monte. Ou panse w ap ka fè l ?

Pou kalte kesyon sa yo , madanm lan pral panse Ala

tifi sòt se mwen! … Non, li pa p  fè sans pou m ta

mande; petèt se pou m ta chache pou m wè kote l

make kèk kote.”

Desann, desann, desann… Pa t gen yon lòt bagay

yon moun te ka fè. Kidonk, anvan w  bat je w, Alis te

deja kòmanse ap pale ankò:

“Dina ap sonje m anpil aswè a. Fòk mwen demele

mwen wi!” (Dina se chat lakay li a ).  

“M ta espere yo pa bliye ba l tas lèt li a pandan yo

menm y ap bwè tas te yo a . Dina doudou, si ou te

an ba a la ak mwen, se pa ti kontan mwen t ap

kontan! Pa gen sourit nan lè a non ! Men ou ka mete

pat ou sou yon tchòtchòt paske yo tankou sourit wi!

Men m ap mande tèt mwen èske chat konn manje

tchòtchòt ? La pou la, dòmi ta sòti pou pran Alis, se

kon sa li t ap di , kòm si l te deja ap dodo meya nan

yon rèv, “Èske chat konn manje tchòtchòt ?  Èske

chat konn manje tchòtchòt ? E èske pafwa chat

konn manje tchòtchòt ? 

Klèman, li pa te fouti ka reponn ni youn ni lòt, kidonk

li pa te enpòtan jan I te poze kesyon an. Alis te santi

dòmi t ap pote l ale, se kon sa  li te kòmanse ap reve

li menm ak Dina k ap mache men nan men kote l ap


mande l : franchmen , konye la, ou mèt ban m verite

a wi – ou pa t janm manje yon tchòtchòt  ? 

Se kon sa brid-sou-kou, Alis te vin  tonbe plap sou

yon bann ti branch bwa, fèy sèch ak pay ki te vin

mete fen a ladesant lan. Detrapde, san yon ti

grafonyen menm, Alis te vole ploup sou de pye l. Li

te gade an wo, men anlè  a te fè nwa kou vè lanp.

Devan l te gen yon wout ki ale desann nèt e se la li

te wè lapen an ki t ap mache prese prese pou pi

devan. Alis pa t gen tan pou l pèdi. Kifè , li te pati

dèyè Lapen an tankou van! Apèn lapen an te vire,

Alis te tande l di “O zòrèy ak moustache mwen yo, li

genlè koumanse twò ta wi ! “. 

Alis pa te twò lwen dèyè men lè l vire nan kwen an,

lapen an te gentan fonn kon bè . Alis te  twouve l

kounye la devan yon ral long ki gen yon fetay byen

ba kote te gen yon liyen lanp k ap klere. Te gen pòt

toutarebò ral la men tout te fèmen ak kle . Lè Alis te

fin mache desann nan yon bò pou remonte nan lòt

bò a, san rive ouvri yon grenn pòt menm , li te

retounen mache byen tris nan mitan ral la kote l t ap

mande tèt li kòman li pral fè rive sòti deyò ankò.

Brid-sou-kou, li te vin tonbe devan yon ti tab twa-pye

ki te fèt an glas epè. Pa te gen anyen sou li esepte

yon ti kle dore tou piti, e kle sa a se petèt pou youn

nan pòt sa yo, ki se premye bagay ki te vin nan tèt

Alis. Men malerezman, swa seri pòt yo ap twò gwo,

oswa kle a li menm ap twò piti, kidonk kèlkeswa sa l


ta fè, kle a pa t ap fouti ouvri youn nan pòt yo.

Poutan, dezyèm fwa li t al eseye a , li te wè yon ti

rido li pa te remake avan , e dèyè l te gen yon ti pòt

ki te prèske kenz pous. Alis te eseye ti kle dore a, e

li te twò kontan kou sezi wè kle a te vire seri a! Li te

ouvri pòt la e li te reyalize pòt la te mennen nan yo ti

pasay ki pa te pi gwo pase yon ti twou-rat. Li te

ajenou pou l te fè yon ti gade epi li te wè twou a te

mennen nan yon bèl jaden – pi bèl jaden yon moun

te ka wè nan vi l.  

A! Se pa ti anvi Alis te anvi sòti kite ral fènwa sa a

pou l te al banbile kò l pami pakèt bèl flè, bèl koulè

vif sa yo, tiyo dlo fre sa yo, poutan li pa te ka menm

foure tèt li nan pa pòt la menm ( podyab li!).

“E menm si tèt mwen ta rive rantre, “ Alis te panse,

“sa pa t ap itil mwen anyen si zepòl mwen yo pa ta

ka rantre yo menm. Si mwen te ka ratresi kò m

tankou yon lonnvi! M panse m te ka fè l wi si mwen

te konn ki jan pou m te kòmanse fè l.”

Jan nou wè l la, Alis ta tèlman wè bagay dwòl devan

je l sèjousi, li te vin kòmanse ap panse an reyalite pa

gen anpil bagay ki ta vrèman enposib.

Li pa te fè okenn sans pou l te rete ap tann bò ti pòt

la , li te deside mache atò pou retounen bò tab la

kote l te espere l t ap vin jwenn, kwak  li pa te fin

kwè nèt, yon lòt kle sou li, oswa omwen yon liv pou

ki te aprann li ki jan moun ratresi kò yo tankou yon


lonnvi. Fwa sa a, Alis te jwenn yon ti boutèy sou tab

la. 

“San dout, sa a pa te la avan”, Alis te di san pèdi

tan.

Te gen yon papye arebò kou boutèy la  ki te

make Bwè Mwen, yon mesaj ki te ekri byen bèl an

grann lèt. Li te mèt di sa men Alis, yon timoun

entèlijan, pa ta pral kouri fè yon bagay kon sa:

“Non, m ap gade avan pou m wè si li pa make

pwazon tou”, paske Alis te li plizyè ti istwa konsènan

timoun bèt sovaj oswa lougawou te devore aprè yo

te fin tonbe boule kankannen. Tout sa te rive paske

timoun sa yo te bliye ti prensip byen senp zanmi yo

te aprann yo tankou sa yo : yon pensèt ki limen tou

wouj ap boule w si w kenbe l twò lontan , e si yon

kouto koupe dwèt ou byen fon, an jeneral sa gen

pou l fè w senyen ; e li pa te janm bliye sa li menm ,

si ou bwè yon bon kou nan yon boutèy ki

make pwazon, pa gen dout sou sa , to ou ta, sa gen

pou l deranje w. Poutan boutèy sa a li menm pa te

make pwazon sou li.

Atò, Alis te pran chans goute li, e manzè te twouve li

gen bon jan gou! Anfèt, li te bay yon gou ki ta sanble

fè yon meli melo kote tat-seriz, krèm, anana, vyan

kodenn griye , karamèl fonn, ak pen bere griye tout

te vin fè yon sèl.  Detrapde, Alis te gentan fin bwè

tout boutèy la. 


“M santi m dwòl wi la!” Alis te di, “ ta sanble m

kòmanse ratresi tankou yon lonnvi wi la! “ Ebyen, se

te sa tout bon vre wi paske li te vin redui konye la a

10 pous  : li te kòmanse ap souri paske konye la li te

panse li te vin gen ekzakteman tay li te bezwen an

pou l te rive pase nan ti pòt ki mennen nan kokenn

chenn bèl jaden an.  

Men premyèman, li te fè yon ti tann pandan kèk

minit pou wè si li pa ta pral ratresi plis ankò. Kè li te

yon ti jan sou biskèt  pandan l t ap panse a bagay sa

a. Ou konnen”, Alis te di, “sa ta ka rive fini ak mwen

nèt wi, tankou yon ti balèn dis wi  “. 

 

“M ap poze tèt mwen ki sa mwen t ap ye menm?” E

pandanstan sa, li t ap eseye imajine ki sa flanm

balèn nan tounen aprè balèn nan fin boule nèt paske

li pa sonje li te janm wè yon bagay kon sa nan vi l. 

Aprè yon bon ti moman, lè l te wè anyen pa te fèt

ankò, Alis te deside  yon fwa pou tout pran wout

jaden an. Malerezman, move chans pou li, lè l te rive

bò ti pòt la, li te reyalize li te bliye pran ti kle dore a.

Lè Alis te retounen bò tab la , li te reyalize li te vin

twò piti pou te lonje men pran kle a. Wi , li te ka wè li

aklè nan vit la , e li te eseye grenpe pye tab la men

sifas la te twò glise. Aprè Alis te fin kraze kò l eseye

monte pye tab la plizyè fwa, podyab, li te al chita

kriye.

 


“ vini , kriye pa p itil ou anyen “ Alis te di tèt li nan

yon ton plizoumwen sevè  . “ mwen konseye w kite

la konye la ! “. An jeneral , Alis konn bay tèt li bon

jan konsèy , ( kwake se raman li suiv yo ) e pafwa

jijman l konn tèlman sevè kont pwòp tèt li , sa konn

menm rive fè dlo ponpe nan je l , e li sonje yon fwa li

te menm eseye kalote pwòp zòrèy li poutèt li t ap fè

koken nan yon jwèt kwokè li t ap jwe kont pwòp tèt li

, paske tifi dwòl fouyapòt sa a te renmen pretann li

ta de(2) moun diferan , “ men li pa itil anyen konye la

pou m ta pretann mwen ta de(2) diferan moun “ Alis

te di ( podyab ) ! Rezon an se paske pa menm gen

ase mwen menm menm pou ta fè yon moun antye   !

“ imedyatman apre l te fin di sa a , zye Alis te vin

tonbe sou yon ti bwat an glas ki te chita an ba tab

la. 

Alis te ouvè l e li te jwenn ladan l yon gato tou piti piti

ki te gen fraz “ MANJE MWEN “ ekri byen bèl sou li

an rezen sèch. “ Ebyen , m ap manje l , Alis te di , e

si l fè m vin pi gwo , m ap ka rive pran kle a ; e si l fè

m vin pi piti , m ap ka rive glise an ba pòt la ;

kèlkeswa sa ki pase a , m ap ka rive rantre nan

jaden an , kifè mwen pa bezwen konnen ki lès nan

de(2) sa yo ki rive . “ 

Li te manje yon mòso epi li te di , yon ti jan sou

tansyon , “ Se ki jan sa ap fèt menm ? “ pandanstan

sa a , li t ap mete men l sou tèt li pou l te ka santi

nan ki direksyon li ta pral gwosi e li te vrèman sezi


wè li te rete menm gwosè a : asireman , se sa ki rive

lè yon moun manje gato men Alis te tèlman vin

abitye ak bagay yo devan dèyè , li te vin pa atann li

a lòt bagay , pou li lavi a t ap raz e san sans si lavi a

t ap dewoule jan l te konn abitye dewoule a. Kidonk

Alis te retounen al fè sa li t ap fè a epi detrapde li te

fin manje tout gato a . 

DEZYÈM CHAPIT : YON BASEN DLO JE KREYE 

 

&quot; Bagay yo ap fèt pi dwòliman e pi dwòliman    ! &quot;

Alis t ap plenyen avivwa ( li te sezi reyalize nan

moman an la li ta menm bliye kòman yo pale lang

zantray li kòm sa dwa ) ; &quot; konye la m ap alonje kò m

kon lonnvi — pi gwo lonnvi nou janm wè sou latè ! O

revwa , pye m yo &quot; ( paske lè l desann tèt li pou l

gade pye l , yo te prèske  disparèt tèlman yo te jis an

ba nèt ). “ O podyab ti pye m yo ! Bèl choubouloun ,

m ap mande tèt mwen ki moun konye la ki pral mete

soulye w yo ak ba w yo ! M si e sèten mwen pa p

kapab mwen menm  ! M pa menm bezwen fatige kò

m avè w menm ; w a degaje w ; --- men fòk mwen

trete yo byen wi ! &quot; Alis te di nan tèt li. &quot; Paske yo

gen dwa pa vle mache kote mwen vle ale yo wi ! ban

m wè : &quot; m ap ba yo yon bèl pè bòt chak fèt nwèl &quot; 

 

Epi Alis te koumanse ap planifye ki jan li ta pral

fè sa : men avan ,  fò m voye yo lapòs , manzè te di


nan tèt li ; &quot; Se pa ti komik sa komik non pou yon

moun ap voye kado bay pye l ! 

 

 

&quot; E se pa ti dwòl mesaj sa pral dwòl non ! 

Pye dwat Alis , mèt avoka 

Mete m bò tapi pye a 

Tou pre gri chofaj la 

( Avèk afeksyon , Alis ) 

 

O mezanmi ! Ki koze kremòl sa yo k ap sot nan

bouch mwen la ! Pandan l t ap di sa , tèt li frape kow

nan fetay ral la ! Anfèt , konye la Alis te plis pase 9

pye e pandanstan sa li te tou pwofite pran ti kle dore

a pou kouri mache nan direksyon pòt ki ouvri sou

jaden an.  Men podyab Alis ! Li pa te ka fè plis pase

sa , se sèlman kouche li te ka kouche sou kan pou l

te gade jaden an ak yon yon sèl grenn je ; e li pa te

bezwen menm panse eseye menm.  Alis te al chita

kriye yon lòt fwa ankò. 

 

&quot; Ou ta dwe wont pou tèt ou machè &quot;Alis te di tèt li. &quot;

yon gran tifi tankou w &quot; , ( se kòm si l te di sa ) pou

ap pede kriye kon sa ! Koupe m sa sèk konye la , m

di ou wi ! men li te kontinye ap kriye menm jan an ,

lage yon pakèt pakèt dlo ki te ka menm rive plen

plizyè bokit jouskaske yon gwo basen dlo te vin

antoure li —se te yon gwo ma dlo ki te monte


apeprè kat pous e ki te rive desann jouk li te kouvri

mwatye nan longè ral la. 

 

Apre yon ti bout tan , Alis te tande yon ti bri pye lwen

ki t ap mache vin jwenn  li , li te kouri siye je l pou l te

wè sa ki t ap vini a. Ebyen se te LAPEN BLANCH

lan ki t ap retounen , byen chèlbè , byen  bwòdè ,

yon pè gan blan nan yon men e yon gwo evantay

nan lòt men an. Konpè Lapen t ap mache prese

prese men pandan l t ap vini a , li t ap repete mo sa

yo pou kò l : &quot; O Chè Mètrès  !  O Chè Mètrès  !

Lamadam ap fache kou kong si m kite l ap ret tann

mwen &quot; . 

Alis te tèlman santi l dezespere , li te prè pou mande

nenpòt moun ede l : se kon sa , LAPEN an te vin ap

pase bò kote l , epi Alis te koumanse ap pale nan

yon ti vwa timid byen ba : Tanpri , mesye ---&quot; Lapen

an te pantan , li te sote ponpe ,  li te menm rive jete

gan blan yo ak tout avantay la tèlman li t ap kraze

rak pou l te kouri met kò l deyò.  Se kon sa l te rive

fonn kon bè nan fennwa a. Alis te bese pran gan

blan yo ak tout evantay la paske ral la te fè cho anpil

anpil. Kidonk pandan l t ap pale a , Alis te tou

kontinye ap vante figi l : &quot; Mezanmi ! Mezanmi ! Se

pa ti dwòl non bagay yo dwòl jodi a ! Poutan bagay

yo te byen nòmal ayè. Genlè yo te boukante m yè

swa ! Ban m fè yon ti reflechi ! Èske mwen te menm

moun nan lè m te reveye maten an ?  M sonje mwen


te yon ti jan santi m yon lòt moun maten an. Men si

mwen pa menm moun nan , ebyen keksyon an

konye la se ki moun mwen ye menm ? Sa a pa yon

ti pwoblèm jwèt non ! Se kon sa , Alis te koumanse

ap raple l d tout timoun li te konnen yo , sa yo ki te

gen menm laj avè l yo , pou l te wè si li t ap parèt

dwòlman dwòl devan je kèk  nan timoun sa yo. 

 

&quot; M konnen mwen pa Ada &quot;  Alis te di. Paske cheve

Ida lage tankou fil pit poutan cheve m pa kon sa

menm. Cheve pa m woule tankou plim mouton. E

mwen konnen tou mwen pa ka Mabèl non plis paske

mwen konnen yon pakèt bagay poutan , o  , li pa fin

konnen anpil bagay li menm.  Dayè , li se li menm e

mwen se mwen menm---O ! Mezanmi ! Bagay sa se

yon mistè  ! M pral eseye wè si mwen toujou konnen

tout sa mwen te konnen yo. Ban m wè : kat fwa senk

egal douz . 

 

E kat fwa sis egal trèz , e kat fwa sèt egal---o !

Mezanmi ! Jan m ap demare la , mwen pa p  janm

rive nan tab 20 ! Poutan tab miltiplikasyon yo pa

vrèman vo kichoy  ; ban m eseye Jewografi . Lond

se kapital Pari. Pari se kapital Wòm---non ! Youn

nan sa yo pa kòdyòm ! M si e sèten konye la yo

boukante m ak Mabèl ! M pral eseye li &quot; KÒMAN TI

KAYIMAN KONN FÈ  L &quot;.  Alis kwaze men li sou

janm li kòm si l t ap resite yon leson epi li te


koumanse resite pwezi a men vwa li te sonnen yon ti

jan anwe , dwòl , e mo yo pa te sòti menm jan yo te

konn sòti avan an : 

 

&lt;&lt; Kòman menm ti kayiman rive sila 

Rive fè ke l klere 

Epi vide dlo rivyè Nil la 

Sou chak zekay dore 

 

Ta sanble se pa ti kontan l kontan griyen dan 

Tèlman grif li yo byen ouvè rete ap tann , 

E se ti pwason menm li chwazi byen resevwa ann

atandan 

Tou dousman nan yon gwo bouch  ki pral vale yo

yanm san rann &gt;&gt; 

 

Podyab Alis “ M si e sèten se pa kon sa mo yo ale “

li di pandan zye l t ap koule dlo toujou epi li te

kontinye pou l di “ Ebyen genlè mwen se Mabèl wi la

, m ap viv nan yon ti kounouk san okenn jwèt pou m

jwe , e mezanmi ! Se pa de leson mwen gen pou m

aprann !  Non , nan koze sa , m gentan fè desizyon

m : si mwen Mabèl tout bon vre , m ap tou rete an

ba a la ! Li pa p itil mwen anyen pou yo ta vin

desann  tèt yo la pou ta vin di mwen “ retounen an

wo non ti chouchou ! M ap leve tèt mwen gade an

wo sèlman pou mande yo “  Ki moun mwen ye ?

Reponn mwen sa avan epi , si mwen renmen moun


sa a , m ava monte an wo : sinon , m ap rete an ba a

la jouk mwen vin yon lòt moun “ — men O !  ti chou

!  Alis te di pandan l t ap pete kriye , “ M ta byen

renmen yo desann tèt yo gade an ba ! M tèlman

fatige ret pou kò m la ! 

 

Pandan li t ap di sa , li te bese an ba pou gade men l

e li te sezi reyalize pandan li t ap pale a li te gentan

foure gan blan konpè lapen yo nan men l.  “ ki jan m

fè rive fè sa menm ? “ li te di nan tèt li. “ M genlè ap

ratresi ankò wi “.  Li te leve kanpe pou l al bò tab la

pou mezire wotè l e se la li te reyalize daprè sa li te

deja devine  , li te konye la apeprè 2 pye poutan li te

kontinye ap ratresi byen rapid : li te vin reyalize san

pèdi tan se evantay li te kenbe an ki te lakoz kidonk

li te kouri lage l atè pou te anpeche li ratresi jouk li ta

disparèt nèt. 

Nan yon ton ki te avwe  jan transfòmasyon sa a te fè

l pè , Alis te di “ M sove d jistès ! “ men kan menm li

te twò kontan reyalize li te toujou ekziste ; “ e konye

la mwen prè pou jaden an “ epi Alis te pete kouri tout

boulin pou l te retounen devan ti pòt la , men elas !

Ti pòt la te refèmen ankò e ti kle dore a te toujou ret

kouche sou tab vitre a jan li te ye avan an ,

“  podyab Alis “ E bagay yo vin pi mal pase jan yo te

ye avan an “ Alis te di nan tèt li ,  “ Paske m pa te

janmè piti kon sa mezanmi ! janmè ! Fò m asepte l ,

bagay yo pa bon menn menm , pa gen manti nan sa


non !  Pandan l t ap repete pawòl sa yo , pye l te vin

glise epi nan yon ti moman , tchouboum ! Dlo a te

rive an ba babin li , Alis te twouve l konye la ap naje

nan dlo sale. Petèt li tonbe nan lanmè , se premye

bagay ki te vin nan tèt Alis. “ E nan ka sa a , mwen

ka retounen lakay mwen nan tren “ Alis te di tèt li. (

Alis te al sou waf sèlman yon fwa nan vi l e li te vin

konvenk tèt li ,  an jeneral , depi ou ale bò kot peyi

langletè , w ap jwenn yon pakèt machin k ap benyen

nan lanmè , gen timoun k ap fouye twou nan sab yo

ak chouk bwa , e gen yon liyen kay pou moun lwe

sou plaj la epi dèyè yo n ap toujou jwenn yon

estasyon tren. ) 

Poutan , Alis te vin reyalize byen vit se nan ma dlo ki

te sot nan pwòp je l lè l te nèf pye a li ye la. “ Si m te

konnen mwen pa t ap kriye kon sa “ Alis di pandan l

t ap naje pou l te eseye sòti. “ 

“ M kwè se pini y ap pini mwen pou sa wi paske

konye la m ap neye nan pwòp dlo je m !  San dout ,

sa t ap yon bagay dwòl nèt mezanmi ! Poutan tout

bagay parèt dwòl jodi a “

Epi se kon sa , li te vin tande yon bagay k ap frape

kèk kote nan dlo a men yon ti jan lwen e li te fè yon

ti naje ale pi lwen pou wè ki sa l te ye menm. O

kòmansman , li te panse se te yon MÒS oswa yon

IPOPOTAM men li te vin sonje jan l te vin piti piti

kidonk li te vin reyalize san pèdi tan se te yon ti


sourit ki te glise tonbe tou menm jan avè l.  Alis t ap

panse : 

“ Èske l pral itil mwen yon bagay pou m ta adrese

sourit sa a ! Kote m ye an ba a la ,  bagay yo devan

dèyè kidonk li byen posib sourit sa a ka konn pale.

Dayè m pa p pèdi anyen si m ta eseye ! Ebyen se

kon sa Alis te koumanse  : “ O konpè Sourit , ou

konn ki sa pou n ta fè pou n ta sòti nan basen dlo sa

a ! O konpè Sourit , m vrèman bouke naje monte

desann wi la ! ( Alis imajine petèt se kon sa menm

yo adrese yon sourit : li pa te janm fè yon bagay kon

sa non avan men li te sonje li te wè nan liv gramè

laten frè l la , “ YON SOURIT ,  KONSÈNAN YON

SOURIT ,  POU YON SOURIT— YON SOURIT — O

SOURIT ! ) Sourit la te gade l tankou yon moun

doktè t ap ekzamine. Ak youn nan ti grenn je l yo ,

sourit la ta sanble menm fè Alis yon ti siyon men

konpè Sourit pa te di way menm. 

 

 

“ Ta sanble li pa konprann angle “ Alis te di nan tèt li

; “ M oze di menm : se yon sourit franse li ye. Vin

suiv Giyòm Lekonkeran , “ ( malgre tout sa l konnen

nan listwa , li pa vrèman te konnen nan ki epòk

bagay sa yo te pase  ). Kidonk li te rekòmanse ankò

: “ Où est ma chatte ? “ ki se premye fraz nou jwenn

nan liv franse l la. Sourit la te fè yon sèl kout plonje

pou kouri sòti nan dlo a e li ta sanble ap tranble an


ba laperèz , “ O , eskize m “ Alis te kouri di paske li

te panse li te fwase ti zannimo a ( podyab sourit la

).  “ M te fin bliye nèt ke ou pa renmen  chat “ 

“ -Pa renmen chat ! “ sourit la te di nan yon ti vwa vif.

“ Ou t ap renmen chat si ou te mwen ! “ 

“ Petèt non , “ Alis te reponn kè pòpòz : “ Pa kite sa

fè w fache . Poutan m ta byen kontan fè w fè

konesans ak chat nou an Dina :  M panse ou t ap vin

renmen chat si sèlman ou te fè konesans ak Dina. Li

tèlman dou “.  Alis te kontinye ap pale  , pou kò l

dèfwa , pandan l te kontinye ap naje ti kal pa ti kal

“ E li chita byen bèl bò boukan dife a ap fè ti gwonde

nan gòj pandan l ap niche pat li e lanbe figi l — e li

byen fasil pou yo okipe l tèlman li dou ! — e li fò

anpil anpil nan kenbe sourit !— O , eskize m ! Alis te

kouri di ankò paske fwa sa a , tout plim sou do

Sourit la te leve e li te si e sèten fwa sa a sourit la te

estomake  ! “ Nou pa p pale d li ankò si ou pa vle. “  

“ Nou , vrèman ! “ Sourit la di byen fò pandan l t ap

tranble delatèt-o-ke “ kòm si mwen ta pral adrese

yon sijè kon sa ! Fanmi nou pa vle wè chat menm ,

yo se vye bagay vilgè tèratè  ! Pa janm kite m tande

non sa ankò ! “ 

“ M garanti w , mwen pa p janm leve koze sa ankò ! “

Alis repete byen vit kòm si l t ap eseye chanje

konvèsasyon an— Ou , ou renmen- ou renmen chen

! “ Sourit la pa reponn kidonk Alis te tou kontinye ap

pale : “ Gen yon bon ti chen bò lakay mwen an ! M t


ap twò kontan fè w fè konesans avè l. Ou konnen , li

se yon bèl ti tèrye je kale ki gen bèl plim mawon long

byen boukle sou tout kò l ! E li konn sote pou pran

ak bouch li tout sa ou voye an lè ba li , e li konn chita

pou retann ou ba l manje ak tout lòt bagay li

bezwen—Avrèdi , mwen pa sonje mwatye nan sa yo

non — men mwen konnen mèt li se yon kiltivatè , ou

konnen , e li di chen an itil li anpil anpil , daprè mèt li

, li ta vo san liv angle. Misye di li touye tout rat yo e

—O mezanmi  !  “  M pansè m fè l fache ankò “ Alis

te di byen fò nan yon vwa tris paske sourit la t ap fè

tout sa l te kapab pou l te naje kite Alis dèyè kidonk

li t ap fè yon pakèt bri nan dlo a tèlman pat li t ap

bat. Alis te vin atò rele dèyè l men tou dousman “

—Sourit , zanmi mwen !  Tanpri , retounen , e nou

pa p pale d chat ni nou p ap pale d chen non plis si

ou pa vle wè yo ! “ 

E lè sourit la te tande sa , li te vire tounen pou l te

naje vin jwenn Alis ti kal pa ti kal : figi sourit la te vin

pal pal  ( li te emosyone , Alis te di nan tèt li ) , e

sourit la te di nan yon ti vwa fèb k ap tranble  , “ An

nou pike devan , lè nou rive bò rivaj la , ma rakonte

w iswa m , kon sa w ava konnen pou ki rezon mwen

rayi chat , mwen rayi chen. “ 

 

Men konye la , li lè pou yo te met deyò paske basen

an te gentan plen zwazo , plen lòt zannimo ki te vin

tonbe ladan l ! Te gen yon Kanna , yon Dodo , yon


Lori , yon Ti èg , e yon pakèt lòt zannimo etranj. Alis

te pran devan nèt e yo tout te naje rive bò rivaj la. 


TWAZYÈM CHAPIT : YON KOUS POURYANIS AK

YON KE MEN LONGÈ 

 

Se te vrèman yon gwoup makawon ki te vin gonfle

kò yo ansanm bò rivaj la— swazo plim yo te plen

labou , zannimo plim yo te preske fin kole sou po yo

, tout te mouye an tranp ap degoute dlo , len te

monte sou lòt kidonk youn pa te alèz. 

Klèman , premye kesyon an se te ki jan menm yo ta

pral fè rive seche kò yo. 

 

Yo te fè yon ti koze sou sa epi kèk minit aprè san

pèdi tan Alis te gentan byen alèz ap palè avè yo

kòm si li te konnen yo depi l te ti katkat. Anfèt , li te

tonbe nan yon gwo chirepit ak Lori a ki finalman te

vin fache kont Alis kote l t ap pede repete “ mwen pi

gran pase w kifè  mwen dwe konnen plis pase w “ e

Alis pa t ap janm asepte yon bagay kon sa san l pa

te mande Lori a ki laj li men sa te ret la paske Lori a

te derefize devwale laj li. 

 

Finalman Sourit la ki ta sanble gen otorite nan

gwoup la te leve vwa l pou l te di “ chita pou n tande


mwen , talè kon sa , mwen pral fè nou tout la jwenn

yon mwayen pou seche kò nou ! Yo tout te chita yon

sèl kou pou fè yon gwo wonn arebò Sourit la.  Alis

pa te ka tann tèlman je l te fikse sou sourit la paske

li te panse li pral trape yon move grip si avan lontan

li pa te jwenn yon mwayen pou seche kò li. “ Enm !

Sourit la te di nan yon jan ki te fè l parèt enpòtan  , “

Èske nou prè ? Mwen konnen se bagay sa a menm

ki pi konn seche kò. Tout moun , fè silans souple. 

 

Giyòm Lekonran , yon nonm pap la te favorize , yon

nonm angle yo te obeyi san pèdi tan paske yo t ap

chache bon jan lidè poutan yo te vin twò abitye a

koudeta ak konkèt ,  Edwin ak Mòka ki te gen tit kont

nan zòn Mèsi ak Nòtonmbri.

 

-Hen ! Lori a te di pandan l t ap tranble. 

- Avè m w ap pale ?  Sourit la te mande avèk yon

min nan fwon l men byen jantiman : Ou te pale se pa

vre ? 

— Non , se pa mwen ! Lori a te reponn byen vit. 

M kwè ou te pale wi men an nou kontinye : “ Kont

Mèsi a ak kont  Nòtonmbri a te kanpe dèyè Giyòm  ,

e menm Achevèk patriyòt ki te alatèt Legliz

Kanteberi a te twouve l yon bon bagay ..

—Te twouve ki sa ? “ Kanna a te mande. 

—Te twouve LI “ Sourit la te reponn kòm si kesyon

an te anniye l. 


Ou konnen byen pwòp ki sa LI siyifi. 

“ M konnen ki sa LI siyifi ase byen sitou lè mwen

jwenn yon bagay “ Kanna a te deklare : “ An jeneral ,

se yon krapo oswa yon vètè “. 

Kesyon an se ki sa menm Achevèk la te twouve ? 

Sourit la pa te menm okipe kesyon sa a men li te

pase sou li byen vit pou li te kontinye ap pale san

rete : 

“ Te twouve li fè sans pou li te pran Edga Altèling

pou te al kontre  Giyòm pou te ofri l kouwòn nan. O

kòmansman , Giyòm te byen resevwa yo men

nòman l yo te vin ap fè òklò nan zòn nan —“ 

Konye la , ki jan w santi w zanmi m  ? “  Li  te

kontinye ap pale pandan l t ap vire gad Alis 

“ - M toujou mouye jan m te ye avan an wi“ Alis te

reponn nan yon ti vwa tris : “ Sa pa sanble seche kò

m menm menm “ 

- Nan ka sa a “ , pandan l t ap eseye  kanpe sou de

pye l , Dodo a te di nan yon vwa solanèl  “ mwen

pwopoze nou ajoune reyinyon an nan lentansyon

pou nou adopte san pèdi tan yon seri rezolisyon ki

pral ede nou konsève enèji nou “ 

“ Pale nan yon lang nou ka konprann ! “ Ti èg la te di

“ m pa konprann mwatye nan gwo mo sa yo “ e sa k

pi mal la , m pa kwè ou konprann yo ou menm non

plis “. 


E ti èg la te desann tèt li pou l kache bouch li ki t ap

souri : enpe nan lòt swazo yo t ap ri anbachal

poutan  tout moun te ka tande yo. 

— Sa m ta pral di “ Dodo a te koumanse pale nan

yon ton ki devwale li te yon ti jan vekse  “ se ke pi

meyè fason pou n ta rive seche kò nou se pou n ta

òganize yon kous pouryanis  “. 

“ ki sa yon kous pouryanis ye menm ? Alis te mande

menm si li pa te vrèman twò anvi konnen vre men

Dodo a te fè yon poze kòm si , daprè li menm , yon

moun ta dwe pran lapawòl poutan ta sanble pa te

gen okenn nan yo ki te prè pou te di way menm .  

 

“ Se pou rezon sa “ Dodo a te di  , “ meyè fason pou

n esplike kòman pou n fè l se fè l ( kòm ou ta

renmen eyese l ou menm , youn nan jou frèt ann ivè

yo , m ap di ou kòman Dodo a te rive fè l . )

 

Premyèman , li te trase yon wondèl ki ta sanble yon

sèk ( li te di  “ fòm pis lan pa vrèman enpòtan “ ) epi

tout patisipan yo te epapiye kò yo sou pis la.  Pa te

gen okenn “ m ap konte sou twa , en , de , twa

“  men yo te kouri lè yo vle , yo te kanpe lè yo pi pito

, kidonk li pa te fasil pou w te konnen ki lè kous la te

fini. Poutan , aprè yo te fin kouri pou apeprè 90 minit

kote kò yo te fin seche nèt , brid sou kou Dodo a te

deklare kous la fini . “ Kous la tèmine ! “ e tout te vin


rasanble arebò l pou te mande l “ Men ki moun ki te

genyen ! “ 

 

Kesyon sa a Dodo a pa te ka reponn li san li pa te fè

yon pakèt tan ap panse  , e li te vin chita pou l

reflechi kote l te mete yon dwèt sou fontenn li ( li t ap

fè sa jan nou konn abitye wè Shakespeare nan foto l

yo ) pandan tout lòt yo yo menm t ap tann li an

silans . Finalman Dodo a te di “ nou tout genyen nan

kous la e nou tout dwe jwenn yon prim “. 

“  Men ki lès pou ki bay prim yo menm ? Yon pakèt

vwa te mande an menm tan.  “ Li menm menm “

Dodo an te reponn pandan l t ap lonje dwèt sou Alis

epi avan w bat je w tout gwoup la te deja antoure

Alis kote yo t ap rele avivwa :  “ PRIM ! PRIM ! PRIM

! 

 

Alis pa te konn si pou l monte si pou l desann , kòm

li pa t gen lòt chwa , li te foure men nan pòch li pou

te retire yon ti bwat sirèt ( se chans ki fè dlo sale a

pa te rantre ladan l ) e li te distribiye sirèt yo bay pou

prim yo. Chak nan yo te jwenn ekzateman yon

grenn. 

“ Men ou konnen mezanmi , Alis dwe jwenn yon prim

tou li menm “ Sourit la te di. 

“ asireman “ Dodo a reponn nan yon vwa byen

sonb. 


Se kon sa , Dodo a te vin kanpe devan Alis pou l te

mande l “ Ki lòt bagay ou genyen nan pòch ou ! “. 

“ Sèlman yon de zegui wi   “  Alis te di nan yon vwa

tris. 

-Lonje l bay  “ Dodo a te mande l. 

Epi yo tout te vin antoure Alis yon lòt fwa ankò e

Dodo a te leve DE ZEGUI a an lè pou tout moun te

ka wè l pandan l t ap di : “ Tanpri souple , nou sipliye

w fè nou favè asepte bèl de zegui sa a “ e lè Dodo a

te fin fè ti diskou sa a , yo tout te leve men yo pou yo

te bat bravo.   

 

Alis te panse tout bagay sa a pa te fè okenn sans

men yo te tèlman parèt sensè devan je l , Alis pa te

fouti oze pete ri poutan li pa te ka menm panse ki sa

pou l ta di menm kidonk li te tou senpleman bese tèt

li nan yon jès chapo-ba pandan l t ap resevwa de

zegui a byen serye. 

 

Ansuit , yo te kòmanse manje sirèt yo : sa te vin

kreye yon ti deblozay paske gwo zwazo yo te vin ap

plenyen paske yo pa te ka pran gou sirèt pa yo a

pandan ti swazo yo yo menm te tèlman ap toufe se

do yo yo te vin ap bat. Poutan elas sa te vin fini , e

tout te vin chita ankò pou fè yon sèk kote yo t ap

sipliye Sourit la pou l te rakonte yo plis toujou. 

“ Ou te pwomèt pou rakonte m istwa w “ Alis te di “ e

pou ki sa ou rayi Ch ak Ch “  Alis te ajoute nan yon ti


vwa byen ba kòm si l te pè pou l pa te fè Sourit la

fache ankò. 

— istwa pa m nan se yon istwa ki long , ki tris  “

Sourit la te reponn pandan l t ap vire pou fikse je l

sou Alis. 

“ M si e sèten istwa w la long “ Alis te di pandan l t

ap gade ke sourit lan kòm si l ta nan yon lòt mond. 

“ men pou ki sa ou di li tris “ e Alis te chita ap reflechi

sou kesyon sa a pandan Sourit la  li menm te

kontinye ap pale kidonk pou Alis istwa a t ap

dewoule jan w ou wè l la a : 

 

&lt;&lt; Nan yon kay 

Sourit la te kontre mouche ray 

Ki te di l “ an nou tou de al devan lalwa 

Pa mande m lepoukwa  : 

Kont ou menm menm mwen pral pote plent 

Vini , pa di m non paske w gen krent  

Vrèman 

Fòk nou al nan jijman : 

Sourit la te reponn : se m pa gen anyen afè maten

an 

Men monchè yon jijman san jij san jiri ap yon pèdi

tan 

Mouche Ray mètdam te kouri 

Pou l di  m ap jij , m ap jiri 

Pou m kondane w a mò  

M ap jije tout kòz la mwen menm san pran remò &gt;&gt; 


 

“ Ou pa p  suiv non “ Sourit la te di Alis nan yon ton

sevè. “ Sa w ap panse la menm ? “

“ M pa konprann ki sa w ta vle di non ! “ Alis te

reponn avèk respè. 

“  ou ta sanble vrèman pèdi nan senkyèm ne a ! 

Sourit la te di byen fò nan yon ton ki devwale li te

vrèman fache. 

 

Yon ne ! Alis te toujou pre pou rann moun sèvis

kidonk san rete li t ap vire gade tout arebò l 

 

“ O ! Kite m ede w demare l non ! “ Alis te di 

“ M pa t ap janm kite w fè yon bagay kon sa ! Sourit

la te reponn pandan l t ap leve kanpe pou l deplase ,

“ Ou fè m fache lè w ap pale koze kremòl sa yo ! “ 

“ se pa sa m te vle di non ! Alis te reponn nan yon

vwa fennen fennen ( podyab Alis ) 

“ Men ou konnen , ou yon jan fache twò fasil wi ! “ 

Sourit la te senpleman gwonde lè l te tande sa. 

 

“ tanpri tounen pou fin rakonte istwa w la “ 

Alis te rele dèyè l ; e tout lòt yo te vin jwenn Alis pou

yo te repete ansanm ansanm kòm si yo t ap fè kè

nan yon koral   , “ Wi , tanpri , vin fini I “ men sourit la

te senpleman souke tèt li byen vit pandan l t ap

mache ale ankò pi vit. 

 


   Dèke sourit la te disparèt , Lori a te lage yon soupi

: “ Nou pa twouve sa dwòl li chwazi pa rete ? ;

pandanstan sa , yon gwo krab te tou pwofite di pitit fi

l “ sa a ta dwe rete yon leson pou ou pa janm kite

kòlè fè w pèdi sajès ou ! “ 

“ manman , si m te ou , m pa t ap menm ouvri bouch

mwen “ Jenn krab la te reponn nan yon ton rèk. “

dayè , ou menm sèl ase pou leve plim sou do yon

zuit ! “ 

 

“ Ala kontan mwen t ap kontan si Dina te la avè m ,

se mwen ki konnen jan m sonje l “ Alis te di byen fò

san li pa t ap pale ak okenn moun an patikilye. 

“ De trap de , li t ap gen tan al pran l tounen pot ban

mwen ! “ 

“ E ki lès Dina ye menm ? si w pèmèt mwen poze w

kesyon sa a  “ Lori a te di. 

Paske l te toujou prè pou pale d chat li a , Alis te

kouri reponn san pèdi tan : Dina se non chat nou an.

Li tèlman konn chase sourit byen , si m di w , ou pa

p  kwè m . E ou t ap kontan wè kòman li konn pati

dèyè swazo yo ! Kòman depi jè l menm tonbe sou

yon ti zwazo , li pa janm pa fè yon bouche a sa a

nan yon fay minit ! “ 

 

Pawòl sa yo te fè lodyans lan mal alèz. Gen zwazo

ki te gen tan ap prese prese pou met kò yo deyò ;

prekosyon pa kapon , te gen yon vye kaw ki te


kòmanse ap prepare kò l pou l met deyò pandan l t

ap di “ Avrèdi ! lè m rive pou m al lakay ! Paske ti

van frèt sa a pa bon pou gòj mwen menm ! “. Te gen

yon manman pipirit , vwa l t ap tranble pandan l t ap

di pitit li yo “ Ann ale toutou , se lè pou nou tout ta

nan kabann ap dòmi wi ! “ . Chak nan yo te twouve

yon eskiz pou met kò l deyò , e avan w bat je w , te

rete sèlman Alis. 

 

“ M regrèt m te site non Dina “ Alis te di tèt li nan yon

ti vwa tris. “ an ba a la , nan pwen moun  ki renmen

Dina poutan pa gen pi bon chat pase l sou latè ! O

Dina doudou ! Ou kwè m ap janm wè w ankò ! E se

kon sa , Alis te koumanse  ap kriye ankò paske l te

santi l dekouraje apre yo tout te fin abandone l. Apre

yon ti bout tan , li te tande yon ti bri pye d lwen ki t

ap mache vin jwenn li , li pa te ka tann pou wè ki lès

kwake li t ap twò kontan si se te sourit la ki t ap

retounen pou vin fin rakontre istwa l la.

DLONANJE TOUSEN LOUVÈTI Ou“Les Plaintes de Toussaint Louverture”

======= 16 Janvye 2022======== SE TE YON BÈL APRÈMIDI Mezanmi !

======= 16 Janvye 2022======== SE TE YON BÈL APRÈMIDI Mezanmi !

Otè: Louis Arnold Laroche (1869-1890)

Tradiksyon: Lyonel D. Desmarattes

Nan yon kachofènwanan Fort de Joux, an Frans,

Yon nonmnwatefèmenmalgre l tepopilè.

Fransè k tejalousò l kòm yon nègyotekrenn,

Telage l nantwousa a ak 2pye l yo nan chenn.

Li k techajemepripou yon lanprèkriyèl

Pa ta sispann repete: “M ap mouri pou peyi m!”

Sepandan yon nannuit, pandan li t apsonje

BèlsyèlKarayib la, mandanm li, pitit li

Met sou chanmayi l yo, chankannakpitimi,

Brav sòlda kannannan, toujou tankou men rezil ta :

II

“O peyi m! Kò m tèlman telman, pi ak dlonanje ;

Mwen vle sispannkriye nan‘onpeyietranje.

Miraykachosila a, yotandetwòpanfen

Soupi, rèlavèkplentk apsòtiannban mwen.

Jeneralfransèsa a k apfèlemondlagè,

Eske l konnsoufransmwenkòmprizonyedegè?

Elas! Li fèjete m nanlabin yon kacho.

Bonapat, ban m madanm mari ak 2 payit mwen ajie mfe sa

suivraoient.”


-III-

Pou kite yon labrienne kil sa fwa,,, konsa konsa?

Yon jou m temande l sa:

“Kote m pçôàze yo mwen?Kote 2 gason m yo?”

Afriken, nou konn kisa- nan sel&gt;&gt;&gt; loze di mwen?

“Mwen te vlesepare w avè kyomenm, Tousen.”

Men, Bonapat, ou pa gen kèkòm yon papa?

Lè se pa Bondye jwif yofin fè w -- wa soufèbavèkpuisan,

Pouki w nou te levaletye yon nonm alòske l inosan?

Bonapat, ban m madanm mwen ak 2 pititmwenyo.


-IV-

Koupe, Napoleyon; desann sou twòn nou an.

Vin mete zòrèyou nan twou kacho ‘on nègnwa

Se komsi l ap sevi ak tann Vijini mwen se devan m,devwa l

ka pmodi w

Poukisa sa a, tout tan!

Vwasa a sekwe tout mi chak fwa lannuittonbe.

Vin wè soulagraba, mouyeakdlonanje l,

Yon matikipèdi 2 bra triyonfan l yo.

Gèryeafrikensa a, zam li tefè w trrrranble!

Bonapat, ban m madanmmwenak 2 pititmwenyo.

-VI-

O montayn! O falèz! O bèlsyèlkarayib!

Nou tout mètprankriyepoudestenmizerab

Ki blayisounou tout.


Bèl (?) lanmè blenou an,woule, move, kriye,

Paske yon lanfèfrѐt pare pou l anglouti,

Pou lisèvitonbopou pi gran pititnou.

Tande li k ap pouse kèk sou pitit Li, plen regrè,

Rad sou li se ranyon, laptò l dwe ak doulè,

Yon doulè san parèy. Lakoupinanfredi

Yon kacho ki chaje reken oubyen aven plerant!!! tou, pre

prèskewete tout vi nan li.

Nan kachofrѐtsila a, o! Pi gran ke tout gran, (ebyen,

Kite m mete ajenou tankou m te feteret 101tout levi???

Lewòpanmenm tan,

Vin koute plenyen mwen. Oveto tem vini ak tout vye mwn fek

site la a….???? Tousen.n

Bonapat, ban m madanmmwenavѐk 2 pititmwen.

-VI-

Bonswe. èlakouwouy! afrikèn anmwen, anepaseanwo,

Eske w sonje ‘on jouswa, anba yon pye mango,

Nou t a rive immedyatment

Mwen ta pral jije 0u epi li ak ekri kondane : “Eske gran

kaptennsa a,

Ki pa limenmsèlman,vopliske mil sòlda,

Konsilplenògèysa a,kakozemalènou

Ak yon dekrè k fatal ni pou mwen kont pwa kouzinkote nou

prale demen swwa a?, nipouou?”

Esan gi tapui outretreponnmwen: “Non! L ap lite poulonè;

Tout ewo k gen kouraj se moun ki gen bon kè.”

Ebyen, se pa ‘on ewo; kè li se potko Etwal; s ‘on vilen.


Elas! Li prannan men m madanmakpititmwen.

-VII-

O Bonapat!Yon jou, lè w pralmouri, w mètkwè m,

2 je w yokou pa m yopralwè 2 pit gason,

Ki grandinanfanmi w,rache nan lorizon w.?????

Alòs, lè bra destenvafètounenmiganm

Palè w la kibati an ò, ribiakdyaman;

Lèsa a, tankoumwenmenm, do watè, terase,

Lwen tout mounourenmen, lè w vasoufriase,

W a di: “Kote w, venkè? Vin wete nan onkacho.”

Tanpri, ban m madanmmwen e ban m pititmwenyo.

-VIII-

Tande yon pititgason mwen alez, Bonapat: Prizonye Fort de

Ebyen ou gen pou m suiv VOA ks NFILFront DE Mil…

-Onarab zen sa ye s a

Lontan, byen lontan nan panse ou.

Zye m yo –yon ka personal pep la ak tonn e Somsonpesonn

janm lagonipralanpeche w dòmi;

Pou tout tan va gen tan w aptande ‘on vwa k pral di w,

Ki pral mande w: Pouki w tewete nan solèy

Karayib la yon nwaki t ape defannfrè l

Avèk kras Pouki sa, ou menm ki apòt sou lavi dwa

Aklibète e k apkonbat tout prensfènwa,

-Menmsi w twonpe w si w kwèTousentravayanven-

Pouki w vòlѐ nan men m madanmakpititmwen?

Bonsoir Pasteur David Eugène:

ISTWA MADAN FRANCKY KOLON Sa pase La Montayn, La Montayn de Jakmèl.

ISTWA MADAN FRANCKY KOLON Sa pase La Montayn, La Montayn de Jakmèl.

Veuillez bien reviser le texte ci-dessous que j&#39;ai préparé

comme mon compte-rendu de journaliste sur le concert de

Pâques du Dimanche 20 avril dernier. L&#39;idéal serait que

vous y ajoutiez vos touches personnelles là ou c&#39;est

nécessaires -je suis sùr que cela va être trs nécessaire et

très utile- et ensuite vous me le retounerez pour une

soumission mercredi au plus tard à Haiti Observateur et à

Haitian Press Network pour publication.

Pour ce qui a trait au dernier journal en-ligne, nous

n&#39;avons pas de delai pour soumettre un article; mais Haiti

Obs. souhaite recevoir tout article destiné à la publication

au cours de la semaine pendant la journée du mercredi. 

Pour ma part, dans le cas où vous donniez votre adhésion

à mon article pour publication, il ne serait pas nécessaire

de m’offrir une compensasion quelconque; l&#39;esentiel est

que nous pourrons collaborer pour l&#39;

accomplissement de toutes bonnes oeuvres. D&#39;ailleurs,

comme je vosu l&#39;ai indiqué tantôt, j&#39;ai répéré une ou deux

actrices, membres de votre église, qui pourraient me

rejoindre dans des répétisions prochaines pour une ou

deux représentations des pieces classiques que j&#39;ai

traduites en créole. Votre cousin, feu le Pasteur Amos

Eugène, etait d&#39;avis que je pouvais utiliser les talents de

ses fidèles à cette fin. J&#39;ai déjà fondé une troupe avec

l&#39;assentimment du Pasteur Nick Eugène et on va passer a

l&#39;action en juin prochain après mon retour de Washington,

D.C. où je retourne ce mercredi après une période de 3

semaines passée à explorer les possibilities de m’etablir


dans la zoemero de Miami aprs 40 années passées au

service du gouvernement américain dans la capitale

federale.

. 

Veullez me rapeler au souvenir de Madame Eugène et

puis j&#39;attends par retour de courriel le texte comme vous

voulez qu&#39;il paraisse dans la presse écrite.

Autre rappel: Il me faudra cinq photos:

1.- une de la chorale entière;

2.- une de vous;

3.- une du Pasteur Maurilus;

4.- une de Monsieur Princivil;

5) une du chanteur tenor dominicain, el señor Del Castillo.

Que Dieu vous garde.

Lyonel D. Desmarattes

Ecrivain créoliste, académicien.   .

0000000000000000000000000000000000000000000000000000

CONCERT DE PãQUES A L’ÉGLISE EVANGÉLIQUE BAPTISTE

HAÏTIENNE DE NORTH MIAMI

Par Lyonel D. Desmarattes

Journaliste, académician et créoliste.

Le rendez-vous cette année 2025, comme chaque année depuis

20 ans environ, était à l’Eglise Evangélique Baptiste Haitienne de

North Miami le dimanche 20 avril pour un concert de Pâques qui

n’a point laissé d’illusions au sein d’une assistance nombreuse

faite surtout de jeunes et de moins jeunes et aussi d’enfants, tous

les âges confondus, qui avaient fait le déplacement en la


circonstance pour une soirée qu’ils n’oubliront pas de si tôt. Ma

foi! Ils ont eu droit à un pwogramme bien chargé et exécuté avec

une perfection qui n’a pas de réplique dans les annales des

concerts auxquels le public chrétien de North Miami en paticulier

et du Conté de Miami-Dade en général aura l’opportunité

d’assister. Non! Point de places pour des esprits incrédules et

sceptiques: c’etait bien une soirée figée dans le temps, avec un

moment pour commencer et un moment pour se terminer; et les

participants étaient bien des hommes et des femmes comme

vous et moi. (Nous reviendrons sur cet aspect de la soirée avant

de mettre un point final à cet article).

Oh! Mon Dieu! Quel programme bien garni et aussi quelle

exécution rendue à merveille par une chorale, trois conducteurs,

deux solistes et une orchestre de chambre bien huilée, avec des

participants qui s’ étaient bien exercés pour ce rendez-vous

annuel déjà devenu une tradition à la HEBC (The Evangelical

Haitian Baptist Chruch) que dirije le Révérend Pasteur et Docteur

David Eugène et sa femme. C’était si unique, si captivant et si

émouvant comme spectacle de qualité, que l’on a entendu des

spectateurs déclarer a qui voulaint/pouvaient les entendre que “le

Ciel est descendu ce soir au sanctuaire de l’Eglise Evangélique

Baptiste Haïtiende North Miami.”

Le tout avait commencé avant même que le Pasteur David

Eugène eut introduit le maïtre de cérémonie, le Pasteur Jocelin

Maurilus, qui allait se montrer bien maïtre de ses moyen sur la

scène et absolument capable d’assumer la gestion de l’

événement avec des jeux de mots en créole, français et anglais

qui, si besoin il en avait, l’ont hissé à la hauteur de la

circonstance, soit une célébration à la fois chrétienne et multi-

culturelle avec des composants artistiques qui la plaçaient et la

maintenaient pendant tout le temps qu’elle a duré à l’intérieur des

limites de ses structures de moments festifs ou de temps de

réjouissances véritables, mais mesurées, controlées, seulement


élevée au niveau d’une célébration pour provoquer en nous la

manifestation d’une joie basée sur l’assurance et la conviction

que Notre Seigneur est ressuscit é et que nous, également, nous

avons la promesse de cette même résurrection si nous restons

fidèles à Sa Sainte parôle et à Son message de rédemption des

croyants. Parfois et par moments, à entendre Monsieur Maurilus

dans des élans d’ éloquence qui ne pouvaient point passer

inaperçus pour un habitué de la parole pubique, on avait

l’impression d’ecouter Charles Péguy lui-même dans sa apologie

du Christ et de sa Passion ce vendredi Saint où ll était crucifié

pour nos péchés et pour notre salut. Le maïtre de cérémonie s’est

attardé sur cet épidode de la vie du Seigneur justement au

moment ou il allait introduire Ms. Maureen Manoly pour

l’exécutionn à la voix et au violon de ‘La Via Dolorosa’, soit une

rendition poétique et musicale tout ensemble de la Passion du

Christ, sa navette d’une place publque à une prétoire, d’une

prétoire au tribunal, et du tribunal au Calvaire ou il fut crucifié pour

la remission de nos péchés et le salut de quiconque croit en Lui. Il

est curieux et guand même intéressant que la HEBC ait eu ce

beau programme à offir a ses ouilles en particulier et au grand

public de Miami en général pour la Pâque 2025 au moment précis

où Hollywood prépare la sortie prochaine d’un nouveau film sur

La Passion du Christ (voir le TV Guide de la Semaine du 14 au 20

avril) avec Jonathan Roumie dans le rôle de Jésus, dans

l’intention annoncée de présenter un Jésus aussi humain que

possible, mais souffrant moins de la cruauté des Romains que

celui qui a connu agonie après agonie dans le film de Mel Gibson.

Cependant, de la mise-en place par le Pastuer Jocelin Maurilus

de la scène où les performeurs allaient évoluer les uns après les

autres à l’exécution de différents morceaux de ce puzzle

évangelique et artistique long de plus de deux heures, il allait y

avoir un long chemin à parcourir; et heureux qui, comme Ulysse

ou pas comme lui, avait fait le déplacement pour ne rien rater de

cet assemblement et de cet ajustement de voix, de notes, de


mouvements symétriques, de dances et d’instruments parfois, le

tout réalisé avec un tact, une précision et une maestria qui sont

au rendez-vous en une seule soirée, en un seul lieu et dans un

moment circonscrit seulement lorsque les exécutants et les

conducteurs y ont mis les ingrédients nécesssaires au succès

pendant de nombreuses soirées de répétition et avec la

consécration inouie dont seuls les professionnels de l’art et les

artistes véritables sont capables.

Nous mentionnerons forcément la prestation de Ms.Maureen

Manoly qui, entre autres, a exécuté –comme nous l’avons dit plus

haut- un rappel en chanson et en musique de la route suivie par

le Christ en ce jour du Vendredi Saint ou Il avait porté sa croix

jusque’au fait, jusqu’au sommet du Mont Calvaire où il allait être

crucifi é pour effacer le péché originel commis par Adem et Eve et

nous reconcilier avec son Père qui est aux Cieux; le travail

impeccable de la chef d’orchestre Rose Pierre Mesidor; les

talents vocaux exceptionnels exibés par les tenors haïtien et

dominicain, respectivement Edony Princivil et Lievens Castillo,

les cantiques de circonstances exécutés par la chorale de l’Eglise

Evangélique Baptiste Haïtienne de North Miami sous les

baquettes alternatives de Maureen Manoly, Rose Pierre Mezidor

et des maestros Serge Jeudy et Alex Docteur. Nous mettrons un

accent spécial sur la performance réussie tant au niveau d’une

rendition pleine de grâce qu’au niveau du professsionalisme et du

métier démontrés, par l’orchestre de chambre “Encore Chamber”

de Miami.

Et comme pour bonifier au maximum un concert déjà excellent

grâce à ses éléments constitutifs bien agencés, les organisateurs

ont offert au public plus que satisfait –comme a tenu à le

souligner le Pasteur David Eugène- deux oeuvres créoles du

maestro-compositeur haïtien Emile Désamours interprétées de

mannière mémorable par la chorale de la HEBC…, A entendre

les membres de cette chorale exécuter ces deux morceaux de


musique, imbibés de poésie et de prose tout ensemble ajoutées à

quelques zestes de couleur locale, on comprend bien, ma foi! que

le public, par moments, ait pu penser que cette soirée fut le

résultat d’une opération divine plutôt que le travail de fils et de

filles d’Adam et d’Eve comme vous et moi (promesse tenue!).

Pour certains, sans aucun doute, ils ont dù ravoir dans leurs

esprits enchantés ces paroles d’une chanson évangélique

popularisée dans les années 1960 par la cantatrice capoise Ema

Achilles:

&lt;&lt;Syèl la desann e li ranpli kè mwen ak lajwa…&gt;&gt;

Le rendez-vous est pris pour le 14 juin 2025, date à laquelle

l’Eglise Evangélique Baptiste Haïtienne de North Miami

présentera son prochain concert évangélique de l’année avec la

participation de plusieurs vedettes de la chanson crétienne de

renommée nationale et international, dont Alain Picard Parent,

Youdène Delphin et le Frère Jean René Charles.

====================================================

=

Bonsoir Léo,

Comme anoncé, je t&#39;envoie ci-dessous un article sur un

concert de Pâques qu&#39;avait offert l&#39;Eglise Evangélique

Baptiste Haïtienne de North Miami le dimanche 20 avril

dernier. L&#39;auteur en est ton ami et serviteur, le signataire

de ces lignes, Lyonel D. Desmarrattes.

D’autre part, dans une semaine ou deux je viendrai à New York pour

solliciter un entretien avec toi et ton grand frère, mon très cher ami

Raymond, concernant un projet de lancement d&#39;un nouveau journal dans

le sud de La Floride où je compte m’établir après avoir pris ma retraite. Je

reste convaincu que votre longue expérience, à toi et à Ray, pourra nous


servir, à mes prochains collaborateurs et à moi, de guide utile et sage, et

nous vous en remercions à l’avance.

En te laissant, je tiens à t&#39;assurer de ma parfaite considération et vous

envoie, a toi et a Raymond, l’expression de mes salutations distinguées.

Que Dieu vous garde et je souhaite une longévité continue à Haiti

Observateu, le doyen des journaux haîtiens imprimés à l’étrangerr.

Sincèrement ,

Lyonel D. Desmarattes

Hello Fred

Bonsoir Fred,

Assez avec ce hiatue qui n&#39;a

que trop duré. J&#39;y mets un

terme volontiers pour

t&#39;annoncer mon retour au

bercail pour demain mercredi

le 23 avril 2025.


Je viens de passer trois

semaines et demie

merveilleuses dans le sud de

La Floride, plus précisément

à Miramar, une banlieu de

Miami où je compte m’établir

bientôt maintenant que j’ai

pris ma retraite et que je

peux me payer le luxe de

laisser le froid que j’ai

supporté pendant près de 40

ans au cours d’une partie de

l’année dans la zone

métropolitaine de la capitale

fédérale.


Pour ton information, je dirai

que je n’ai pas perdu mon

temps pendant ces trois

dernières semaines. J’étais

en contact étroit avec un

jeune pasteur, l’Honorable

Nick Eugène, le fils du feu

Pasteur Amos Eugène qui

nous a quittés pendant la

période de la COVID; mais

lui et moi, nous avions eu le

privilège de socialiser en

plusieures occasions au

point qu’il avait eu le temps

d’apprécier mon travail de


traducteur de classiques et

d’acquiesser à ma

proposition d’une éventuelle

collaboration avec son église

(La Première Eglise Baptiste

Haïtienne d’Expression

Française du Conté de

Miami-Dade) pour lancer une

champagne de vulgariisation

de l’ortographe du Créole

dans les églises de la

Diaspora. La base ayant été

jetée avec lui, son fils, le

nouveau leader spirituel de

l’église, n’a point fait de


difficulté pour accepter l’idée

et souhaiter la bienvenue à

cette initiative.


La façon dont nous pensons

poser la première pierre de

cet édifice alphabético-

culturel est de fonder une

troupe de théétre (ce que

nous sommes en train de

faire depuis près d’un mois

déjà) et les partitions soint

déjà distribuées pour une

representation, projetée pour

l’été, de Mouche Defas pour


le public sud-floridien avec

des acteurs et des actrices

identifiés dans l’église

mentionnée plus haut et une

autre église baptiste sise à

North Miami et qui a étonné

ses invités dimanche dernier

avec un concert riche en

musique, en poésie, en

prose et en fortes émotions,

à un point tel que certains

spectateurs se sont

demandé si les participants

étaint vraiment des fils e des

filles d’Adam et Eve comme


toi et moi. J’ai écrit sur la

soirée un article qui paraîtra

demain dans Haiti

Observateur, dans lequel je

dis tout le bien que je pense

de ce concert inoubliable,

très digne de la célébration

de la Résurrection de Jésus,

un événement divin et

porteur d’espoir pout tout

Chrétien, puisque qu’il nous

offre la garantie que nous,

également, nous

ressusciterons comme Lui si

nous gardons Sa Parole et


nous nous soumettons à son

joug qui, nous disent les

Saintes Ecritures, est doux

et léger.


Pour ta gouverne également,

disons que je ne vais pas

trop me tarder à Maryland

après mon retour demain;

car je monterai sur

Philadelphie samedi pour

être prêt à me rendre à

Newark, New Jersey,

dimanche si Dieu le veut et

accompagner ma soeur


Uranie Desmarattes-

Mondesir à l’Eglise

Internationale Béthesda

dirigêe poar le Pasteur

Rosemont Denose, un très

bon ami de notre famille qui

s’était déplacé à la fin de

février pour assister, à

Atlanta, aux obsèques de ma

petite soeur Marie Liza,

même s’il était malade ou en

convalescence et venait de

mettre en terre un membre

très cher de sa propre

famille.


Alors, à bientôt Fred, pour la

suite de ces échanges. Tu

voudras bien me rappeler au

souvenir de ta chère Edèle.

Je te souhaite de passer une

excellente soirée.


Lyonel

ISTWA MADAN FRANCKY KOLON Sa pase La Montayn, La Montayn de Jakmèl.

ISTWA MADAN FRANCKY KOLON Sa pase La Montayn, La Montayn de Jakmèl.

ISTWA MADAN FRANCKY KOLON Sa pase La Montayn, La Montayn de Jakmèl.

Peyi fanmi Bretoux, Colin, Lature, Rabel,

Desmarattes, Giles ak Jules, Philippe avèk Colon,

Lambert elatriye, mwen ka bliye kèk non.

Nan lakou Bouk Lakwa, te genyen yon madanm

Ki te tèlman konn viv, gade! set ’on egzanp

Pou tout moun bò kote l: fanmi, vwazen e menm

Etranje k tap pase te pran leson nan men n.

Madan Francky Kolon --se non madanm nan sa--

T ’on modèl pou tout moun kote li tap viv la;

Kit se sèvis legliz, pwòpte nan vwazinay,

Travay kominotè, anfen, nan tout bagay

Li te toujou aktif pou ede yon pwochen

Alòske an retou li pa t mande anyen.

Men tou, avèk tou sa, pi gwo priyorite

Madan Francky Kolon, daprè mwen menm, sete

Pran swen kay li dabò: pitit avèk mari,

(Li te gen 4 timoun e l te fòl pou Francki).

Ane vini, ane ale, Madan Kolon

Pa t janm aji yon jan pou l te bay moun soupson

Chay la te lou pou li; sete ak anprèsman

Li te dispoze pou l sèvi a 100 pou 100.

Vi prive l ak Francky … moun pa t konn sa twò byen;

Antouka pou manmzèl, menm lè te gen pepen,

Bougonnen, pale anpil, se pa t yon reyaksyon,

Se pa t règ jeneral, menm pa yon eksepsyon.

Men mwen menm, Ti Landeng; wi, mwen menm, fouyapòt,

M konnen, daprè kèk zen m te jwenn nan men tripòt,

Mesye Francky pa te yon sen; paske misye,

--Yon nèg nan pozisyon, PDG, zotobre--

Pafwa te ouvè je l sou kèk pwovokatèz


Epi nan boule bwa l te fè chabon alèz.

Eske Madan Francky te konn bagay konsa?

Eske manmzèl te bay mari l pwoblèm pou sa?

Si repons la se “wi”, pèsonn pa t janm konnen,

Paske Madan Francky --ki pa te konn plenyen--

Pa t janm pale de sa, sou sa l pa t janm di krik,

Li pa t janm vle lave rad sal li an piblik.

Lanmou pou manm fanmi l, sèvi la sosyete,

Pwochen avèk peyi, se sa l te fè ase.

Pour le drapeau, pour la patrie et la fanmi,

An rezime sete deviz nasyonal li.

Men, madanm sèvyab sa a, poto-mitan sosyal,

Ta pral gen pou l pase yon eprèv enfènal

Lè tou denkou konsa, mari l, Misye Kolon

Ta pral sibi ‘on atak serebral pongongon:

Francki, yon nèg engam, nèg aktif, nèg plen vi,

Pral viv an slow motion, pral viv oralanti.

E sa li te konn fè nòmalman, san pwoblèm,

Te tounen ‘on Golgota tou prè Jerizalèm…

Mezanmi, kwè m si n vle, m pa p met pase genyen :

Si Francki te malad, se madanm li anfen

Ki t ap pote chay la, ki t ap ede li fè

Sa l pa t ka fè pou kò l. Fò n ta la pou n te wè :

Madanm nan te tèlman montre gwo devouman

Nan devwa pou l ede mari l a 100 pou 100,

Gade non! Yo te ba l anpil admirasyon

Kòm yon epouz seryèz, kòm yon moun konviksyon.

Men tou, fizik yon moun pa gen ‘on fòs san limit;

Men tou, mantal yon moun febli lè l nan gwo lit.

Se konsa, bout pou bout, a fòs li travay twòp

Pou ede mari li, madanm nan tou fè ‘on estwòk:

Ebyen wi, Man Kolon te sibi yon atak


Serebral malouk ki te mete l atè plat.

Li te pèd konesans e pandan plizyè mwa,

Pandan plis k’on ane, si madanm nan te la,

Si l te vivan toujou, ebyen, li pa t ap viv:

Menm lamedsin ki konn fè mirak enposib,

Pa t rive fè l repran konesans; bout pou bout

Malgre regrè tout moun, pou syèl la l te fè wout.

Gen paran ak vwazen ki di l ta la toujou,

Ap respire, ap viv, li ta la pami nou,

Si l pa t konsakre vi l pou l ede yon mari

Viv yon vi kalite… san sa l pa ta mouri

Anvan misye Kolon ki te tonbe anvan n ;

Men lanmou madanm nan lakoz li pran devan n.

Ki moral istwa sa a? Mwen pa p prese reponn.

Mwen kite pou n tire l. Men, si n sèvi ak rezon n,

Ak lojik nou, n a wè gen lanmou nan pawòl,

Ki ret nan bouch sèlman, ki la pou sèvi kò l,

Sèvi tèt li senpman, aloske ‘on vrè lanmou,

Renmen k bon renmen an --jan dam nan montre nou-

S ‘on lafwa k ap aji; epi se san pwoblèm

Li ka aksepte fè le sacrifice suprême.


Copyright © 2025 creole-first.com - All Rights Reserved.

This website uses cookies.

We use cookies to analyze website traffic and optimize your website experience. By accepting our use of cookies, your data will be aggregated with all other user data.

Accept