Signed in as:
filler@godaddy.com











Lyonel D. Desmarattes se yon reporter ki pase tout vi li ap pratike journalism radyo an Ayiti kou nan peyi etranje. Li se yon plimeyank ki ekri sitou an franse ak kreyòl, yon aktè, yon ekriven teyat, yon manm AKA (Akademi Kreyòl Ayisyen an) depi fevriye 2021. Pandan plis pase 35 lane, li te travay kòm sa yo rele an anglè yon IRB (International Radio Broadcaster), 3 gwo mo ki vle di tou senpleman “jounalis radyo entènasyonal, puiske VOA se rayo-televizyon-medya sosyal high tech Lèzetazini pou lemond, kote li te travay kòm editè ak prezantatè nouvèl pou Sèvis Kreyòl la anvan li te pran retret li nan dat 4 oktòb 2022.
Desmarattes se otè anpil liv li pibliye sitou nan lang kreyòl ayisyen an; sa ki pi popilè a se Mouche Defas, swa yon vèsyon kreyòl Tartuffe, pyès komik ekriven ak filozòf fransè Jean-Baptiste Poquelin, alyas Molière. Espesyalis nan kesyon etid kiltirèl konpare (sa pwofesè ak pedagòg ki rive nan lèt fen yo rele “sciences sociales cross-culturelles”, antann yo pou di “Tartuffe” se pyès teyat ki pi komik nan tout istwa teyat mondyal la, epi akt 2 a se akt pi pi komik nan pyès teyat ki pi komik la nan tout listwa. Ebyen, depi 1983, gras ak yon edisyon Enstiti Kreyòl Kansas University, pyès teyat sa a egziste nan lang kreyòl la e se travay ekriven/akademisyen/kreyolis angaje Lyonel D. Desmarattes.
Demarattes fèk antre nan yon asosyasyon avèk EducaVision, yon mezondedisyon ki baze nan vil Hollywood, toupre Miyami, nan Eta Laflorid, ki dakò pou l sipòte, kòm kontribitè ak/ou pwomotè yon inisyativ tou nèf Desmarattes lanse avèk objektif pou l popilarize pwogrè lang kreyòl la reyalize pandan 70 dènye ane yo ak kapasite lang nan genyen pou l eksprime ide ak konsèp ki te rete jiskela chwal papa lang sila yo ke rele “”swadizan” lang gran chimen tradisyonèl yo, tankou fransè, anglè, espayòl, pòtigè, alman, elatriye… Sa pa gen lontan, Clotaire Pierre-Louis, yon zanmi danfans ak zanmi jenès Lyonel Desmarattes, pa t montre okenn timidite ditou, menm jan misye pa t manifeste pyès ezitasyon non plis, pandan li t ap di kijan li apresye travay Demarattes <<Kantapou mwen menm, pèsonèlman, Lyonel Dominique Desmarattes se pi bon bagay ki te ka rive lang kreyòl la depi plizyè dizèn dane –an tou ka depi tonton li, Feliks Moriso-Lewa, te pibliye chedèv ki sèvi pou idanifye li pi byen kòm ekriven e sitou kòm yon pyonye mouvman kreyolis la, n ap pale de “Koleksyn Dyakout” li a, ke Mèt Moriso-Lewa te pibliye nan ane 1940-1950 yo. Koleksyon kreyòl Desmarattes la, ke li rele “La Créolade” depi li te lanse inisyativ sa a nan ane 1980 yo, genyen ladan l sa misye rele an fransè “une décatologie”, swa yon seri ki genyen 10 eleman diferan ladan l; misyon ki asosye ak travay sa a se pwouve (tankou Prezidan Kenyan Julius Nierere te di sa pou lang Swahili a nn ane 1980 yo), ke <<lang kreyòl la kapab sipòte tout pwa kilti ak literati mondyal la.>>
Pi fò nan liv Desmarattes yo (gen kèk eksepsyon tankou “Discovering the Americas” oubyen “Tim Tim, Bwa Chèch; Kont Pa m, Istwa Pa m”) se adaptasyon/entèpretasyon/tradiksyon ayisyen liv ki gen original yo an fransè, anglè, espayòl, pòtigè, alman, elatriye, avèk yon karakteristik byen patikilye: sè ke, si original klasik fransè a, tankou komedi Molière sa yo: L’Ecole dss femmes, Les Femmes Savantes, Le Misanthrope, Le Tartuffe; oubyen Athalie, yon trajedi Jean Racine; oubyen ankò Horace, trajedi Pierre Corneille, se zèv ki ekri an vè aleksandren, adaptasyon/tradiksyo/entèpretasyon Desmarattes yo respekte ni fon ni fòm liv original yo, sètadi ke yo menm tou, yo ekri an vè ak rim aleksandren. Dapre Desmarattes, se <<yon valè ajoute ki montre vrèman ke lang kreyòl ayisyen an “kapab sipòte pwa kilti ak literati mondyal la...”>>
Men yon lis pasyèl liv kreyòl Lyonel Desmarattes déjà pibliye oubyen pral pibliye anvan lontan:
1.-<<Mouche Defas>>, oubyen Le Tartuffe an Kreyòl;
2.-<<Lekòl Medam yo>> , oubyen “L’Ecole desFemmes” an kreyòl;
3.-Zanmi Pèsonn oubyyen “Le Misanthrope” an kreyòl;
4.-Woben Lakwa oubyen “Robinson Crusöé” an kreyòl;
5.-Mon Coeur et Ma Plume, yon rekey powèm an kreyòl ak franse, pibliye an 1979 nan Les Ateliers Fardin.
6.-<<Tim Tim, Bwa Chèch, Kont Pa m, Istwa Pa m>>, istwwa kout, kont ak lejann ke mezondedisyon Jebca, ki baze nan Boston, te pibliye nan mwa d Oktòb 2013 pou make selebrasyon Jounen Entènasyonal Lang Kreyòl yo.
7.-<<Bravo pou Ayiti>>, oubyen “Horace” Pierre Corneille an kreyòl;
8.-<<Atali oubyen Pèp Bondye a>>, swa “Athalie” Jean Racine an kreyòl;
9.-<< Panse a Refleksyon Filozofik>>, oubyen yon vèsyon kreyòl “The Prophet”, liv filozofik ekriven amerikano-libanè Khalil Gibran (ki va parèt anvan lontan);
10.-<<Egzile sou Zile>>, yon woman kreyòl ki baze sou tèst, defi ak triyonf pou lafwa kretyèn (gen pou parèt anvan lontan);
11.-<<Discovering the Americas>>, yon liv jewografi pou timoun pibliye an 2023 nan “The Christianfaith Publishing Company” ki baze nan Meadville, Eta Pennilvani.
12.-<<Tim Tim, Bwa Chèch, Kont Pa m, Istwa Pa m>>, 2d. Edition (gen pou parèt anvan lontan).




Previlyen te pito pran yon ti ban ki te tou pre a.
Men, malerezman, youn nan gwo pye l yo ki te san
sapat, t a l tonbe sou yon nich foumi pikan. Li te
pran rele ak doule:
“ Houy! Isit la se yon kote k gen bet, papa! M pa p
mete pye nan lakou sa a souvan anko. Pa-se-ke isit
la se yon kote pou m pa vini menm!.”
Fwa sa a Tonton Previlis te fache tout bon epi l te di.
“Bon, pitit gason mwen, sanble ou bwe kleren
jodiya… Kisa ti foumi sa yo ka fe w? Yon gwo jenn
bway tankou w!!! Sanble ou gen dyab nan ko w
avek kek vye panse nan tet ou jodiya.”
Pou Tant Lesida te agrave sitiyasyon an plis toujou
pou jenngason an, li te prese ajoute:
“Se paske Previlyen pa kapab kontante l de madan
marye l la, wi,--- ki fe l pa vle ---sispann sevi lwa.”
Vremanvre Previlyen te renmen fanm anpil.
Ayayay! Li pa t ka pran sant fanm. Nou tande pale
de Oswald Durand, coureur de jupes”? Ebyen,
Previlyen, limenm, se yon veritab maraton li tap
kouri deye medam yo, tout kalite medam: fanm
nwa chabon, fanm tet gridap, fanm cheve tonm sou
do, fanm marabou de mon Coeur, fanm grimel,
cheve siwo, se pa vini w ki te pou sove w, telman
Previlen te fanbre… Sitou pou fanm sila yo ki te
genyen sou yo anpil gres ki t ap woule ---le yo t ap
mache! Se poutet sa, aloske li te tre jenn –ti se l la,
Marilis, te apen ap pouse ti tete- misye te pati kite
kay papa l ak manman l poul t al mache deye fanm.
Parenn li, jeneral Daviyis, ki te pret pou mouri,te
kite 2 kawo te pou li kom eritaj. Yon gwo evennman
konsa te fe Previlyen pran desizyon pou l te pran
libete li. Li te déjà vle fonde yon fwaye epi pran
endepandans li, avek yon kay blanch ak pot vet, plis
yon kwa nan lakou a kote lonbray li ta va pemet
Asefi, mètrès li (fanm plasay li, konnen ki lè l te fè.
Sete yon nonm 30 tan apen. Li te nwa, li te wo, li te
gwo neg epi li te byen vini. Wote potorik gason sa a-
- te byen mache avek karakte li: pa t gen moun ki te
renmen jwèt aza tankou l; se tafya ak fanm ki te nan
tèt li; men tou, sete yon travayè solid, dyanm, ki pa
t janm fatige. Le l te piti, sete yon bon pititgason,
men yon pititgason ki te renmen depanse twop; li te
gen ke sansib, men li te renmen goumen anpil; li te
entelijan, men li te gen tet di. 2 grenn zye l yo te vif,
nan mitan yon fwon ki te laj. Misye te renmen ri, e
le l t ap ri, ou te ka remake pi byen- gwo pobouch li
yo, 2 gwo pobouch men gwose kit e koresponn
byen avek gabari, avek fizik yon gwo nonm nwa
kouwe li.
Pou komanse, Asevi avek li te viv ansanm nan
plasay. Sa pa t gen lontan depi l te aksepte marye ak
dam nan; men sete sou presyon Tonton Previlis,
Matant Lesida, manman l ak granfre l la,
Plaisimond. Seremoni an te dewoule devan yon
bann ak yon paket moun, envite kom dasoman.
Depi le sa a, manm fanmi an pa t sispann plenyen
nan ko Previlyen pou misye te konveti; men, misye
pa t vle pran priye. Eske li pa t yon nonm lib e
endepandan? Eske li pa t gen kle kay li, yon
madanm ak yon pitit? Kisa manm fanmi an te ba li
pou yo t ap anbete l konsa? Okontre, eske se pa t li
menm, Previlyen, ki t ap ede papa li? paske, an som,
papa a pa t posede anyen… Depi kek ane deja, vye
granmoun nan te pedi tout te li te posede; gran don
rejyon an te sezi yo poutet det li te genyen. Sel sa li
te rete, sete yon ti moso teren kote li te plante
kann, mayi ak patat. Daye, dapre pwomes li te fe,
mwa pwochen an li ta dwe fe yon sevis pou Metres
Ezili. Si l ta manke pwomes sa a, ala pwoblem ki ta
tonbe sou li!...
Finalman Previlyen te kite yon mo soti nan bouch li:
“Bon!”
Depi lontan deja misye te vle detounen pawol la;
bout pou bout li te fin pa lache mo sa a ki t ap
boule pobouch li depi yon bon ka dè. Li te
rapousuiv:
“Bon! Eske n konnen sa k rive maten an Lakay Misye
Siril, nan gildiv li a? Li souflete Aristomèn paske
malere a te frape pye l nan yon bout bwa epi li kite
yon bidon siwo ki te nan men li tonbe. Eske nou pa
jwenn se twop ato? Mwen menm, mwen toujou di
n sa: M ap ri ap Misye Siril; mwen pral travay lakay
li, mwen fe komsi m pa t konprann anyen; men se
pa yon nonm mwen renmen non! Se pa yon nonm
mwen renmen menm, e yon bon jou konsa male
gen pou rive l. Se menm k di n sa; paseke Misye Siril
pa t gen pyes dwa leve pat men l sou neg la… Si m
te la, mwen t ap fe l we mwen pa kontan. Gen yon
gwo diferans ant Misye Siril ak pititgason l nan, Jan.
Pa gen pi bon jenn gason pase Jan. Kantapou Misye
Siril ak pititfi l la, Solanj, (Manmzel Azoukenkenn,
woze zong sa a, ki pap leve ni lou, ni lejè a), yo se
menm vye bagay la.. menm vle dlo rigol santi pouri,
ki deplotonnen kou ‘on koulev, pou debouche, pou
al vide, pou al devide nan yon lanbouchi chaje
chawony ak tout kalte malpwopte. E sa gen pou fini
mal pou yo; make bwa pou n we... Se mwen k di n
sa e nou va di m te di n sa!
Bondye ede nou, mize fin anvayi nou
Mas pep la ap kriye, koukou preske
kouvri nou;
Mechan yo kanpe, pa kite yo kraze
peyi a;
Fè n leve tet nou, mete nou sou 2
pye nou…
REFREN
Bann asasen yo ap devore nou,
Yo opere gran jounen, yo pa gen
kèsote;
Yo touye, vòlè nou jan yo vle…
Ede n, ede n, souple….
II
Lè fòs fènwa yo vle antere peyi a,
Mas pep la ap soufri, y ap viv, yo san
zespwa;
Chak jou ki pase, mizè yo ap
miltipliye;
Peyi a ap peri, ede n jwenn yon sovè
pou li…
REFREN
Bann asasen yo ap devore nou,
Yo fè nou sa yo vle,
Nou pa menm ka pale;
Tout nannuit y ap entimide nou,
Ede n, ede n, souple…
III
Ede nou kòm pèp pou n pran deten n
nan men ou,
Pou se pa mechan k ap planifye
lavni nou pou nou;
Se toujou ak malè n yo menm, yo fè
bonè yo;
Men gwosè tètbèf yo malgre w tande
anbago ((oooo!)
REFREN
Bann asasen yo vle kraze nou,
Montre n wout pou n pase
Pou nou sispann kriye…
Nou gen lontan y ap fè n soufri
(iiiii)…
Ede n, ede n souple!!!
IV
N ap pase mizè,
Yo menm, y ap viv alekstrè…
Richès peyi a ap ret pouri nan kò…
òòòffff) yo…
Nan tout sitiyasyon se yo k toujou
pwofite;
Nou pa ka manje, yo menm se lajan
yo ki bloke…
Enterè yo ap monte plis yo fè lajan
nan gaz la;
Nou se wòch k ap fri; yo menm, yo
se wòch nan dlo (ooooo!!!)
E menm mètres yo fin tounen Dayina
Flo;
Lè peyi a ap soufri se lè sa a yo rejwi
(iiiii!!!!).
REFREN:
Bann asasen yo vle devore nou…
Montre n wout pou n pase
Pou nou sispann kriye…
Nou gen lontan y ap fè n soufri
(iiiiii!!!).
Ede n, ede n, souple… (TER).
Komansman ane 1970 yo te reprezante anpil bagay pou
anpil kote nan lemond. Pou sosyete peyi d Ayiti a sete
yon epok kote efo t ap fet seryeaman pou montre lang
kreyol Ayisyen an kapab sevi pou eksprime
/tradui/enteprete ide avek konsep swadizan
elve/konplike/entelijan epi pwouve, avek bon jan
demontrasyon litere pratik -tankou defen Prezidan
Tannzanyen, Julius Nyerere, di sa pou lang Swahili a- ke
“lang kreyol la kapab sipote tout pwa kilti ak literati
mondyal la.” Sa ki te vle di an menm tan kreyolis yo ak
patizan yo ta pral oblije travay pou voye te nan pwa yon
elit sosyal, ekonomik, politik e sitou kiltirel, paske yo ta
pral foure men tout longe nan dyakout nasyonal la pou
yo pran yon moso ki revni yo dedwa nan sa ki ta dwe
reprezante yon “eritaj kominote ak kolektif” ki te toujou
rete yon kinan san pataj pou sa yo rele swadizan lang
mot yo (Laten ak Greg), plis “lang womann” yo (Franse,
Espayol, Italyen, Potige avek Woumen), mete sou kek lot
lang gwo kouran, gran lizye oubyen gran lizaj, tankou
Angle ak Alman, elatriye… epi prezante yo nan yon
langaj chaman, elegan, devlope nan tout domen aktivite
lezom epi ki “pa gen pyes eskiz pou l mande pesonn”
(Pwofese Bryant C. Freeman, fondafe ak direkte The
Creole Institute of Kansas University, epi ote youn nan
diksyone Kreyol-Angle ki pi konple ki egziste depi 2em
pati dekad 1980 an). éòèêàÈ
Ebyen, sete nan epok sa a jisteman yon nonm ki te gen
yon maladi foli fou pou lang kreyol la, Met Saint-Arnaud
Numa, pwofese literati klasik ak teyat 17tyemis nan
CNAD (Le Conservatoire National d’Art Drammatique), te
deside prezante nan Rex Theatre, yon pyes li ki te rele
“Jeneral Wodrig”, ki te yon endijenizasyon Le Cid, swa
yon tradiksyon/entepretasyon kreyol yon pyes teyat traji-
komik ki gen 5 akt e ke ekriven franse Pierre Corneille te
pibliye anvan fen premye mitan 17em syek la -pi
presiseman nan ane 1636.
Nan menm moman kote Met Numa te chwazi mete
travay litere li a devan gran piblik la an jeneral e devan
mond entelektyel ak kiltirel peyi a tou espesyalman,
majorite etidyan yo, san yo pa t pase okenn konsiyn, te
deside ansanm tankou yon sel gason, pou fe lang kreyol
la, epi li tou sel, sevi kom lang sekte divetisman an
annatandan li te pase men pran lot domen, tankou
domen medya yo, lekol yo, pwofesyon liberal yo, elatriye.
Finalman, yonpatinan lelit entelektyel la te komnse we,
nan mitan ane 1970 yo, sa Oswald Durand te we depi nan
komansman 20em syek la, Georges Sylvain ak Marie
Bhlocaire-Sylvain te we depi nana ne 1930 yo epi Feliks
Moriso-Lewa te we depi nan fen ane 1940 yo. Pami
etidyan Konsevatwa Nasyonal Da Dramatik la te gen ase
boonsans, ase bonkonprann pou yo te we sa avek yon pe
zye ki te nan fon ke o, te genyen etidyan tankou Ezechiel
Abellard, Anthony Pascal (AKA “Konpe Filo”), Dany
Laferriere (menm jan ak akte jakmelyen Fritz Valescot, li
te selman yon vizite plen kiryosite, men sete deja yon
jounalis moun Potoprens ak Tigwav, vil natal la, te
byenkonnen, sitou gras avek siyati li ki te prezan preske
chak wikenn nan magazin endepandan Le Petit Samedi
Soir), Evans Paul, Fritz Polynice AKA Fito Popo, Perc
Morency, Samuel Saint-Dict, Sobner Saint-Dict (pwochen
Mouche Defas), Daniel Marcelin, Marie-Ange Saint-Fleur,
Marie Reée Lantimo, Emmanuelle Eugène, Lyonel
Desmarattes, Asistan Pwofesè Constant Emmanuel
(moun Lavale Jakmel, pou nou pa konfonn li avek
Emmanuel “Toto” Coonstant ki se moun Potoprens, li
menm), Fritz Fanfan, elatriye.
Se nan konteks sa a etidyan Lyonel Desmarattes, ki te
toujou aktif anpil nan tout fet CNAD t ap oganize swa pou
ouveti ane akademik la, swa pou make yon remiz diplom
ki te dewoule chak ane, te anonse manm yon twoup
teyat li te fonde e ki te rele “Le Club des 7”, desizyon li te
pran pou l te mete an kreyol kek nan pyes Moliere yo. Li
te pale san l pa t leve vwa li twop wo –sa ki te rive misye
tre raman le li te ekzite- pou l te di Perk Morency,
Emmanuel Eugene ak 5 lot manm “club” la, “Si ti poul la
pa fe yon efo, l ap rete prizonye nan kokiy ze a…”, yon
deklarasyon li te prete nan men kouzen li, Paste Megie
Sylvains, dokte an teyoloji, sikolog ak gerise diven epi
fondate Legliz Evanjelik dAyiti, Okap Ayisyen.
Pa tѐlman gen anpil moun nan zòn metwopolitenWachinntonn D.C. a, ki pi byen plase
pase Serge Bellegarde, yon entѐnasyonalis ki pase plis pase 40 lane kòm tradiktè-
revizѐ nan l’OEA (Oganizasyon Eta Ameriken yo) pou prezante yon lòt konpatriyòt k ap
viv nan menm rejyon an san pòtrѐ a –rele sa prezantasyon an- pa gen fòs kote ni
mankemoso. Avrѐdi, Misye Bellegarde se yon veteran nan kominote ayisyennan rejyon
D.C./ Maryland/Vijini an kote yo konsidere li kòm youn nan dwayenkominote a. E gen
bon rezon pou sa. Li abite nan banlye kapital federal la depi ane 1970 yo, yon epok kote
majorite Ayisyen ki te kite peyi yo te ale pito New York, Ozetazini, ak Monreyal, Kanada.
Kidonk, li nòmal pou Misye Bellegarde ta konnen lè yon nouvo konpatriyòt ki vin entegre
rejyon an An plis avantaj prezans li depi lontan nan kominote a ba li pou li byen konnen
konpatriyòt li yo nan zòn lan,patisipasyon li nan tout kalite aktivite nan kominote vin
ajoute sou konesans lajman laj li te genyen nan domѐn aktivite kominote sa a. Nou
kapab di se yon pla konplѐ li ofri nou nan yon prezantasyon nenpòt travay kòlѐg sa a
reyalize. La a yon moun ka wѐ, yon fwa ankò, lojik ki ekziste nan pwovѐb ki di sa pran
yon bòsmason pou rekonѐt enpòtans kout tiwѐl yon lòt bòsmason.
Ooops! Èske nou di “kòlѐg”? Ebyen, se sa k rive menm ak tѐks n ap pibliye pi ba a ki se
yon analiz mete sou kòmantѐ ak refleksyon Misye Bellegarde fѐ sou travay kòlѐg
akademisyen li, Lyonel D. Desmarattes, “Chevalye d’Artagnan Oubyen yon 4ѐm
Mousketѐ”, yon adaptasyon kreyòl (Pwofesѐ Bryant C. Freeman ta di pito “yon
entѐpretasyon ayisyen”) chedѐv womansye franse Alexandre Dumas Pѐre. E wi!
Finalman, nou genyen nan lang kreyòl la yon vѐsyon youn nan liv yo plis tradui,
entѐprete, adapte, vann epi li atravѐ mond oksidantal la kote “li okipe 3zyèm plas la
aprѐ Labib ak Robinson Crusoë” nan preferans moun k ap achte liv yo –kit se etidyan,
espesyalis, chѐchѐ oubyen gran piblik la. Aly Jean-Louis, ki travay pou verifye si vѐsyon
kreyòl Desmarattes la reflete veritab mesaj Dumas transmѐt nan vѐsyon original la, pa
ezite deklare, Kreyòl Ayisyen reyalize yon gwo avans avѐk Chevalye d’Artagnan
Oubyen yon 4ѐm Mousketѐ”
00000000000000000000000000000000000000000000000000000000
PREFAS
Lè Suzanne Cohmaire-Sylvain, premye antwopològ fanm ayisyen te koumanse travay
sou kreyòl ayisyen an, li dwe pa t janm imajine lang lan ta rive jwenn tout
devlòpmannouwè pandan karantdènye lane sayo.Kit se nan literati, kit se nan lasyans,
lang la ap vale teren. Nan domennpwodiksyon an kreyòlkotenoute ka remake gen
mankman, gen anpilpwogrè ki reyalize, alòskejounenjodi a noujwenngramè,
diksyonèbileng, glosèteknikkomèsyal, medikal ki disponib; plizyèotèkreyolis ap pibliye
woman, pwezi an kreyòl. Nan de (2) okazyon, menmEnprimriDeschamp nan
Pòtoprenschwazi de (2) woman ankreyòlpou bay yoPremyePriDeschamp.
Pandan pwodiksyon an kreyòlenpòtanpoudevelòpman lang lan, gen yon lòtdomenn ki
kontribyeanpil nan sans sa a: se domenntradiksyon an. Pa gen anyen ki bay yon lang
plisvaliditenasyonalakentènasyonaltankoukapasitepoupran yon liv nan yon lang, epi
rann li nan lang pa w. Se sa ki pou bay kreyòlayisyen an plis vale toujou nan
nivoentènasyonal.Tradiksyondevlopevokabilè; tradiksyonfè w ekri pi byen. Pouou vin
maton nan tradiksyon, samande non sèlmanpououkonn lang orijinèl la byen, men
toupououmetrize lang pa w sanfòskote. Nan kontèkssa a, ekriven Lyonel Desmarattes
ap reyalize yon travayestwòdinè.
Nan yon entèvyou li te bay nan mwajanvye 2022 a, ekrivenmatinikè Raphael Confiantte
di: «Plis gen tradiksyon ki fèt, pliskreyòl la ap pranjarèt.» (tradiksyonsa a pa ofisyèl).
Depianpil lane deja se presizemansaekriven, otè, jounalis, lodyansè, aktè, Lyonel
Desmarattesbaytèt li kòmmisyon:demontre, atravètradiksyon yon seripyèsklasik,
kapasitekreyòlayisyen an kòm lang ki chajeakpotansyèltankou tout lòt lang nan lemonn.
Se yon veritab kwazad li angaje la a poumontre, atravètradiksyon li yo, kouman lang
kreyòl la genplas li sou kotenenpòt ki lòt lang nan lemonn. Poumoun ki panko vlekwè
nan potansyèlsa a, men kèkzèvtradiskyonDesmarattes nou ka jwenn nan dyakout li
yopousipòteafimasyonsa a:
Robenson Crusoe (woman) – tradiksyon:Wobenlakwa an kreyòlayisyen;
Tartuffe (teyat) –tradiksyon: Mouchedefas an kreyòlayisyen;
Le Misanthrope (teyat) – tradiksyon:ZanmiPèsonn an kreyòlayisyen;
Athali, tradiksyonAtali nan lang kreyòlayisyen;
L’école des femmes – tradiksyon: Lekòlmedamyo, etc.
Lis la ta twò long poumwen site tout saDesmarattespwodui, men nouwètablo a.
Desmarattes se yon otè ki toujou sou mouvman, e se kon sa li gen tan ap prezante nou
dènye kreyasyon li : Chevalye d’Artagnan, yon 4èm Mousketè. Otè a presize se yon
adaptasyon woman Alexandre Dumas Pѐre, Les Trois Mousquetaires, yon pyès ki
tradui nan plizyè lang deja.
Ak piblikasyon sa a, Desmarattes vin ajoute yon lòt blòk nan chapant zèv literè ki
disponib an kreyòl ayisyen pou pi gran benefis popilasyon kreyolis la.
Mwen sipoze Desmarattes tanmen pwojè sa a non sèlman poutèt popilarite woman sa
a, men sitou paske papa Alexandre Dumas, Alex Dumas, se te pitit yon esklav nan Sen
Domeng (ki pita t ap vin Ayiti endepandan).
Tradiksyon yon woman pote anpil defi pou yon tradiktè; men pou Desmarattes, se yon
egzèsis li fin abitye avѐk li. Jan li manipile lang lan montre kouman li alèz nan fòm sa a.
Deskripsyon li montre richès imaj nan kreyòl la, tankou nan pasaj sa a :
« Toutkò li, long kou kreyon, te detire sou etriye chwal la; figi l mare kou on tèt gridap…
epi, menmsi se pa t ni bon moman, ni bon kote a poul te pale fò kon sa…». Men yon lòt
pasaj ki montre kouman Desmarattes konn itilize imaj pou bay tradiksyon an jarèt:
“Li te mèg, cheve l yo te pouse rive men wotè, lè l t ap deplase devan w, ou ta di yon
veritab Lapendòm Pye Dra, tèlman rad ki te sou li a te vlope l epi janm pantalon l t ap
flote lè van t ap soufle…”
Chak fwa gen yon zèv tradiksyon ki parèt, kit se woman, kit se pwezi, kit se liv istwa, kit
se zèv otè ayisyen osnon etranje, se yon gwo kontribisyon pou devlòpman lang kreyòl
la. Nan sans sa a, ak fòmasyon li, Lyonel Desmarattes gen plas li pami youn nan
potorik pwomotè kreyòl ayisyen an, youn nan ekriven ki pral gen zèv li enkòpore nan
kourikoulòm etidyan k ap travay sou lang kreyòl ayisyen an osnon k ap fè
espesyalizasyon nan tradiksyon.
Serge Bellegarde,
Akademisyen
manm Akademi Kreyòl Ayisyen
All reactions:
3Yvan Martin Jasmin, Desmarattes Rodney ak 1 lòt
Tout sa pase yon bèl aprèmidi
Solèy la t ap klere kon dyaman
Poutan se te jis yon ti kòmansman (sete?)
Nou te tèlman ale lwen
Nou te pase nan tout rakwen
Se pa t youn, se pa t de, men se te twa (, apre de)
E chak te sòti pou rakonte yon istwa
Kifè nan yon vwayaj tiraj meli melo
Se ak raj tout te vle pote premye lo
E se kon sa ((konsa –yon sel mo))
Tout kalte pawòl t ap sòti nan bouch twa marasa:
Manzè Devan, Manzè Mitan ak Manzè Dèyè
E pou tante fè demen wè aklè jodi a, tou lètwa t ap
chache ((pou? Pa nesese)) kore istwa pa yo depi
ayè. (“letwa” –TRE BYEN)
Manzè Devan, ki toujou gen min nan fwon l,
((Li)) Mande pou yo twa a kanpe an won
Nou pa konnen si l pral yon bèl rankont
Men kan menm premye ne bay lòd pou yo kòmanse
tire kont
Nan yon ton ki pa t ap kouri maraton tèlman kò l te
mòl
Manzè Mitan deklare se lè koze kremòl
Kanta pou Manzè Dèyè
Li p ap rete bèbè
E kwak li pa janm pa an reta
Pawòl tout moun li pral dekoupe to ou ta
Yo di timoun pa konn doute
Kifè brid sou kou tout fèy zòrèy yo leve kanpe pou
((vin?)) koute…..
Pou ((vin)) koute yon istwa bèl mèvèy
Yon istwa kote somèy pa restavèk revèy
Yon istwa kote anfantiyay al kache pou wè tout kalte
bagay an detay :
Moun ak bèt k ap fè bon jan zanmitay
Wayòm kote sòlda se dènye zèl kat
Domèn kote larèn toujou akaryat
Yon mond kote tout sa (sila yo) ki ta dwòl
Se yo ki ap jwe pi gwo wòl
Wi, kont la ap pran chenn
E poutan plizyè lanp kòmanse etenn
Gen timoun ki di tanpri pa ko ale paske soupe nou
pa ko fin kuit
Genyen menm ki ap mande èske l ap gen suit
Gen youn ki kòmanse baye (e) ki di “ w a(p) fini rès
la demen ? “
Yon ti vwa antchouprèt reponn li san pèdi tan “ nou
twò renmen l pou n ta tann demen; tout sa ki pou
jodi a, leve men! “
Vwala !
Se kon sa (YON SEL MO) istwa ALIS NAN PEYI
BÈL MÈVÈY t ap dewoule jouk yo ban m yon ti kout
pye , mwen vin tonbe la a (POU M BAY TI MANTI
SA A!).
ALIS NAN PEYI BÈL MÈVÈY
PREMYE CHAPIT
L AP “G (R ENN) GOLE” DESANN NAN YON
TWOU-KAY LAPEN (PETET “GRINGOLE” BON
TOU)
Alis te kòmanse santi l bouke chita bò rivyè a akote
sè l la san li menm li pa t ap fè anyen. Youn ou de
fwa, li te fè yon ti koudèy nan liv sè l la t ap li a, men
liv la pa t (e) gen ni imaj ni dyalòg ladan l –Alis te di
nan tèt li: “Kisa yon liv vo”, (((((Alis te di nan tèt li))),
“si li pa gen ni imaj ni dyalòg ladan l?”
Kifè , Alis t ap anvizaje, nan panse pa li, yon
posiblite pou l bay tèt li yon okipasyon (nan fason
pa li, paske chalè jou sa a pa t sèlman ((te)) fè dòmi
nan zye l, men li te fè l santi l blèm tou). ((Li te poze
kesyon pou l mande)) èske sa ta vo lapenn si l te
leve al chache flè lamagerit pou fè yon ti chenn
lamagerit… lè brid-sou-kou yon lapen blanch ak je
wòz te pase bò kote l. Pa gen anyen ki te dwòl nan
sa non, ni Alis pa te twouve sa dwòl non plis lè l te
tande lapen an di, pandan l t ap vire gad dèyè:
“ WOY ! MEZANMI ! WOY ! MEZANMI è! M ap rive
an reta ! “ (M AP RIVE AN RETA!”)
Se apre sa Alis te vin reyalize yon bagay konsa ta
dwe fè l pantan; (,) poutan se kòm si sa pa t anyen
menm pou li. Men, lè lapen an te retire yon revèy
nan pòch vès li pou l te gade ki lè l te fè epi l te pete
kouri, Alis te blije leve kanpe pou l te fè yon ti panse.
Se lè sa manzè te vin rann li kont li pa T janm (te)
konn wè lapen ak vès ni lapen ki te konn retire revèy
nan pòch yo.
Ebyen, se kounyela a (KONYE LA?) menm Alis te
vin tounen Sen Toma (T majis). Li te pete kouri nan
chan an pou L te pati dèyè lapen an. Li te rive
(????? ----ratrape Lapen an apenn misye ta pral----
)apenn Lapen an ta pral plonje desann nan yon
twou-kay-lapen bò lantouraj la. San pèdi tan, Alis te
lage kò l nan twou a tou san l pa t(e) menm panse
((((sa n l pa t menm reflechi pou l konnen))) kijan
(YON SEL MO) li ta pral fè sòti deyò ankò.
Twou a te desann dwat tankou yon tinèl epi brid-
sou-kou li te desann VOUM! Alis te tèlman ap
desann vit , li pa te menm gentan pou l te panse
kòman pou l te menm kenbe kò l nan yon twou ki ta
sanble yon pui byen fon. Swa pi a te fon anpil anpil
oswa Alis li menm t ap desann tèlman lan paske li
te gen ase tan pou l gade ozalantou li pandan l t ap
imajine ki sa ki pral pase apre.
Premyèman, li te eseye gade an ba pou l wè sa ki t
ap vin jwenn li an wo men li te twò fènwa pou li te
rive wè kichòy. Apre sa, li te gade akote pui a, kote li
te remake yo te plen ak etajè liv ak gad-manje. Gen
kote tou li te wè kwòk kote yo te kwoke kat jeyografik
ak foto.
Pandan l t ap desann, Alis te pran yon bokal sou
youn nan etajè yo. Bokal lan te make Konfiti
Zoranj, men li te sezi wè bokal la vid. Alis pa t vle
lage bokal la paske l te pè sa ta ka touye yon moun
an ba. Men li te rive jwenn mwayen mete bokal la
sou youn nan etajè ki t ap pase monte vin jwenn li
an wo.
“Ebyen”, Alis te fè tèt li konnen “ Aprè ladesant sa a ,
ti bite sou macheskalye pa p vle di anyen menm! Se
pa ti brav moun lakay pral panse m brav non! Si m
ta sòti sou tèt kay la tonbe atè, mwen pa t ap
di way menm! (sa a te gen gwo chans rive l wi!)”
“M ap desann, m ap desann, m ap desann…
Mezanmi woy! Èske ladesant sa a pa p janm fini ! M
ap imajine konbyen kilomèt an ba tè mwen gentan
desann deja la “ Alis te repete byen fò.
“Mwen genlè ap pwoche yon kote tou pre sant latè
wi la! Ban m wè: M panse, sa t ap apeprè si-mil kat-
san trann-sèt kilomèt an ba tè .”
Ebyen, ou wè, Alis te aprann yon pakèt bagay sou
ban lekòl men se pa la pou l ta vin montre konesans
li paske pa gen okenn moun la pou ki tande l , men
kan menm lè l repete sa yo plizyè fwa, se yon fason
pou l pratike sa li te aprann yo.
“Wi, se apeprè sa wi pwofondè a ye - men m ap
mande tèt mwen nan ki latitid oswa lonjitid mwen
gentan ye la menm?” (Alis pa te menm konnen ki sa
ni latitid ni lonjitid TE ye menm, men pou li se ta (TE)
gwo mo ki ta fè l santi l yon jan sofistike!)?????????
(Ann rewè tout fraz sa a).-
Nan menm moman an, li rekòmanse ankò “M ap
mande tèt mwen èske m pral pase floup nan mitan
latè! Ala komik sa t ap komik pou m ta parèt pami
moun ki ap mache tèt an ba! M panse sa t ap
pwodui yon kokenn chenn ANTISANTIMAN !” (Li
yon jan byen kontan pa gen moun ki t ap koute li k
ap pale kon sa paske fwa sa a, mo sa a pa sonnen
byen menm.)
“Men ou konnen, m pral gen pou m mande yo ki jan
peyi yo a rele wi : “ Madam , ou ka di mwen souple
si bò isit la se Nouvèl Zelann, oswa Ostrali?” –
(Pandan l al pale a, li eseye leve ti wòb li pou l salye
jan madmwazèl yo konn abitye fè l la ).
“ Men se pa ti komik sa komik lè w ap fè sa pandan
w ap degingole desann sòti anlè nan mitan gwo van
ki li menm ap soufle monte. Ou panse w ap ka fè l ?
Pou kalte kesyon sa yo , madanm lan pral panse Ala
tifi sòt se mwen! … Non, li pa p fè sans pou m ta
mande; petèt se pou m ta chache pou m wè kote l
make kèk kote.”
Desann, desann, desann… Pa t gen yon lòt bagay
yon moun te ka fè. Kidonk, anvan w bat je w, Alis te
deja kòmanse ap pale ankò:
“Dina ap sonje m anpil aswè a. Fòk mwen demele
mwen wi!” (Dina se chat lakay li a ).
“M ta espere yo pa bliye ba l tas lèt li a pandan yo
menm y ap bwè tas te yo a . Dina doudou, si ou te
an ba a la ak mwen, se pa ti kontan mwen t ap
kontan! Pa gen sourit nan lè a non ! Men ou ka mete
pat ou sou yon tchòtchòt paske yo tankou sourit wi!
Men m ap mande tèt mwen èske chat konn manje
tchòtchòt ? La pou la, dòmi ta sòti pou pran Alis, se
kon sa li t ap di , kòm si l te deja ap dodo meya nan
yon rèv, “Èske chat konn manje tchòtchòt ? Èske
chat konn manje tchòtchòt ? E èske pafwa chat
konn manje tchòtchòt ?
Klèman, li pa te fouti ka reponn ni youn ni lòt, kidonk
li pa te enpòtan jan I te poze kesyon an. Alis te santi
dòmi t ap pote l ale, se kon sa li te kòmanse ap reve
li menm ak Dina k ap mache men nan men kote l ap
mande l : franchmen , konye la, ou mèt ban m verite
a wi – ou pa t janm manje yon tchòtchòt ?
Se kon sa brid-sou-kou, Alis te vin tonbe plap sou
yon bann ti branch bwa, fèy sèch ak pay ki te vin
mete fen a ladesant lan. Detrapde, san yon ti
grafonyen menm, Alis te vole ploup sou de pye l. Li
te gade an wo, men anlè a te fè nwa kou vè lanp.
Devan l te gen yon wout ki ale desann nèt e se la li
te wè lapen an ki t ap mache prese prese pou pi
devan. Alis pa t gen tan pou l pèdi. Kifè , li te pati
dèyè Lapen an tankou van! Apèn lapen an te vire,
Alis te tande l di “O zòrèy ak moustache mwen yo, li
genlè koumanse twò ta wi ! “.
Alis pa te twò lwen dèyè men lè l vire nan kwen an,
lapen an te gentan fonn kon bè . Alis te twouve l
kounye la devan yon ral long ki gen yon fetay byen
ba kote te gen yon liyen lanp k ap klere. Te gen pòt
toutarebò ral la men tout te fèmen ak kle . Lè Alis te
fin mache desann nan yon bò pou remonte nan lòt
bò a, san rive ouvri yon grenn pòt menm , li te
retounen mache byen tris nan mitan ral la kote l t ap
mande tèt li kòman li pral fè rive sòti deyò ankò.
Brid-sou-kou, li te vin tonbe devan yon ti tab twa-pye
ki te fèt an glas epè. Pa te gen anyen sou li esepte
yon ti kle dore tou piti, e kle sa a se petèt pou youn
nan pòt sa yo, ki se premye bagay ki te vin nan tèt
Alis. Men malerezman, swa seri pòt yo ap twò gwo,
oswa kle a li menm ap twò piti, kidonk kèlkeswa sa l
ta fè, kle a pa t ap fouti ouvri youn nan pòt yo.
Poutan, dezyèm fwa li t al eseye a , li te wè yon ti
rido li pa te remake avan , e dèyè l te gen yon ti pòt
ki te prèske kenz pous. Alis te eseye ti kle dore a, e
li te twò kontan kou sezi wè kle a te vire seri a! Li te
ouvri pòt la e li te reyalize pòt la te mennen nan yo ti
pasay ki pa te pi gwo pase yon ti twou-rat. Li te
ajenou pou l te fè yon ti gade epi li te wè twou a te
mennen nan yon bèl jaden – pi bèl jaden yon moun
te ka wè nan vi l.
A! Se pa ti anvi Alis te anvi sòti kite ral fènwa sa a
pou l te al banbile kò l pami pakèt bèl flè, bèl koulè
vif sa yo, tiyo dlo fre sa yo, poutan li pa te ka menm
foure tèt li nan pa pòt la menm ( podyab li!).
“E menm si tèt mwen ta rive rantre, “ Alis te panse,
“sa pa t ap itil mwen anyen si zepòl mwen yo pa ta
ka rantre yo menm. Si mwen te ka ratresi kò m
tankou yon lonnvi! M panse m te ka fè l wi si mwen
te konn ki jan pou m te kòmanse fè l.”
Jan nou wè l la, Alis ta tèlman wè bagay dwòl devan
je l sèjousi, li te vin kòmanse ap panse an reyalite pa
gen anpil bagay ki ta vrèman enposib.
Li pa te fè okenn sans pou l te rete ap tann bò ti pòt
la , li te deside mache atò pou retounen bò tab la
kote l te espere l t ap vin jwenn, kwak li pa te fin
kwè nèt, yon lòt kle sou li, oswa omwen yon liv pou
ki te aprann li ki jan moun ratresi kò yo tankou yon
lonnvi. Fwa sa a, Alis te jwenn yon ti boutèy sou tab
la.
“San dout, sa a pa te la avan”, Alis te di san pèdi
tan.
Te gen yon papye arebò kou boutèy la ki te
make Bwè Mwen, yon mesaj ki te ekri byen bèl an
grann lèt. Li te mèt di sa men Alis, yon timoun
entèlijan, pa ta pral kouri fè yon bagay kon sa:
“Non, m ap gade avan pou m wè si li pa make
pwazon tou”, paske Alis te li plizyè ti istwa konsènan
timoun bèt sovaj oswa lougawou te devore aprè yo
te fin tonbe boule kankannen. Tout sa te rive paske
timoun sa yo te bliye ti prensip byen senp zanmi yo
te aprann yo tankou sa yo : yon pensèt ki limen tou
wouj ap boule w si w kenbe l twò lontan , e si yon
kouto koupe dwèt ou byen fon, an jeneral sa gen
pou l fè w senyen ; e li pa te janm bliye sa li menm ,
si ou bwè yon bon kou nan yon boutèy ki
make pwazon, pa gen dout sou sa , to ou ta, sa gen
pou l deranje w. Poutan boutèy sa a li menm pa te
make pwazon sou li.
Atò, Alis te pran chans goute li, e manzè te twouve li
gen bon jan gou! Anfèt, li te bay yon gou ki ta sanble
fè yon meli melo kote tat-seriz, krèm, anana, vyan
kodenn griye , karamèl fonn, ak pen bere griye tout
te vin fè yon sèl. Detrapde, Alis te gentan fin bwè
tout boutèy la.
“M santi m dwòl wi la!” Alis te di, “ ta sanble m
kòmanse ratresi tankou yon lonnvi wi la! “ Ebyen, se
te sa tout bon vre wi paske li te vin redui konye la a
10 pous : li te kòmanse ap souri paske konye la li te
panse li te vin gen ekzakteman tay li te bezwen an
pou l te rive pase nan ti pòt ki mennen nan kokenn
chenn bèl jaden an.
Men premyèman, li te fè yon ti tann pandan kèk
minit pou wè si li pa ta pral ratresi plis ankò. Kè li te
yon ti jan sou biskèt pandan l t ap panse a bagay sa
a. Ou konnen”, Alis te di, “sa ta ka rive fini ak mwen
nèt wi, tankou yon ti balèn dis wi “.
“M ap poze tèt mwen ki sa mwen t ap ye menm?” E
pandanstan sa, li t ap eseye imajine ki sa flanm
balèn nan tounen aprè balèn nan fin boule nèt paske
li pa sonje li te janm wè yon bagay kon sa nan vi l.
Aprè yon bon ti moman, lè l te wè anyen pa te fèt
ankò, Alis te deside yon fwa pou tout pran wout
jaden an. Malerezman, move chans pou li, lè l te rive
bò ti pòt la, li te reyalize li te bliye pran ti kle dore a.
Lè Alis te retounen bò tab la , li te reyalize li te vin
twò piti pou te lonje men pran kle a. Wi , li te ka wè li
aklè nan vit la , e li te eseye grenpe pye tab la men
sifas la te twò glise. Aprè Alis te fin kraze kò l eseye
monte pye tab la plizyè fwa, podyab, li te al chita
kriye.
“ vini , kriye pa p itil ou anyen “ Alis te di tèt li nan
yon ton plizoumwen sevè . “ mwen konseye w kite
la konye la ! “. An jeneral , Alis konn bay tèt li bon
jan konsèy , ( kwake se raman li suiv yo ) e pafwa
jijman l konn tèlman sevè kont pwòp tèt li , sa konn
menm rive fè dlo ponpe nan je l , e li sonje yon fwa li
te menm eseye kalote pwòp zòrèy li poutèt li t ap fè
koken nan yon jwèt kwokè li t ap jwe kont pwòp tèt li
, paske tifi dwòl fouyapòt sa a te renmen pretann li
ta de(2) moun diferan , “ men li pa itil anyen konye la
pou m ta pretann mwen ta de(2) diferan moun “ Alis
te di ( podyab ) ! Rezon an se paske pa menm gen
ase mwen menm menm pou ta fè yon moun antye !
“ imedyatman apre l te fin di sa a , zye Alis te vin
tonbe sou yon ti bwat an glas ki te chita an ba tab
la.
Alis te ouvè l e li te jwenn ladan l yon gato tou piti piti
ki te gen fraz “ MANJE MWEN “ ekri byen bèl sou li
an rezen sèch. “ Ebyen , m ap manje l , Alis te di , e
si l fè m vin pi gwo , m ap ka rive pran kle a ; e si l fè
m vin pi piti , m ap ka rive glise an ba pòt la ;
kèlkeswa sa ki pase a , m ap ka rive rantre nan
jaden an , kifè mwen pa bezwen konnen ki lès nan
de(2) sa yo ki rive . “
Li te manje yon mòso epi li te di , yon ti jan sou
tansyon , “ Se ki jan sa ap fèt menm ? “ pandanstan
sa a , li t ap mete men l sou tèt li pou l te ka santi
nan ki direksyon li ta pral gwosi e li te vrèman sezi
wè li te rete menm gwosè a : asireman , se sa ki rive
lè yon moun manje gato men Alis te tèlman vin
abitye ak bagay yo devan dèyè , li te vin pa atann li
a lòt bagay , pou li lavi a t ap raz e san sans si lavi a
t ap dewoule jan l te konn abitye dewoule a. Kidonk
Alis te retounen al fè sa li t ap fè a epi detrapde li te
fin manje tout gato a .
DEZYÈM CHAPIT : YON BASEN DLO JE KREYE
" Bagay yo ap fèt pi dwòliman e pi dwòliman ! "
Alis t ap plenyen avivwa ( li te sezi reyalize nan
moman an la li ta menm bliye kòman yo pale lang
zantray li kòm sa dwa ) ; " konye la m ap alonje kò m
kon lonnvi — pi gwo lonnvi nou janm wè sou latè ! O
revwa , pye m yo " ( paske lè l desann tèt li pou l
gade pye l , yo te prèske disparèt tèlman yo te jis an
ba nèt ). “ O podyab ti pye m yo ! Bèl choubouloun ,
m ap mande tèt mwen ki moun konye la ki pral mete
soulye w yo ak ba w yo ! M si e sèten mwen pa p
kapab mwen menm ! M pa menm bezwen fatige kò
m avè w menm ; w a degaje w ; --- men fòk mwen
trete yo byen wi ! " Alis te di nan tèt li. " Paske yo
gen dwa pa vle mache kote mwen vle ale yo wi ! ban
m wè : " m ap ba yo yon bèl pè bòt chak fèt nwèl "
Epi Alis te koumanse ap planifye ki jan li ta pral
fè sa : men avan , fò m voye yo lapòs , manzè te di
nan tèt li ; " Se pa ti komik sa komik non pou yon
moun ap voye kado bay pye l !
" E se pa ti dwòl mesaj sa pral dwòl non !
Pye dwat Alis , mèt avoka
Mete m bò tapi pye a
Tou pre gri chofaj la
( Avèk afeksyon , Alis )
O mezanmi ! Ki koze kremòl sa yo k ap sot nan
bouch mwen la ! Pandan l t ap di sa , tèt li frape kow
nan fetay ral la ! Anfèt , konye la Alis te plis pase 9
pye e pandanstan sa li te tou pwofite pran ti kle dore
a pou kouri mache nan direksyon pòt ki ouvri sou
jaden an. Men podyab Alis ! Li pa te ka fè plis pase
sa , se sèlman kouche li te ka kouche sou kan pou l
te gade jaden an ak yon yon sèl grenn je ; e li pa te
bezwen menm panse eseye menm. Alis te al chita
kriye yon lòt fwa ankò.
" Ou ta dwe wont pou tèt ou machè "Alis te di tèt li. "
yon gran tifi tankou w " , ( se kòm si l te di sa ) pou
ap pede kriye kon sa ! Koupe m sa sèk konye la , m
di ou wi ! men li te kontinye ap kriye menm jan an ,
lage yon pakèt pakèt dlo ki te ka menm rive plen
plizyè bokit jouskaske yon gwo basen dlo te vin
antoure li —se te yon gwo ma dlo ki te monte
apeprè kat pous e ki te rive desann jouk li te kouvri
mwatye nan longè ral la.
Apre yon ti bout tan , Alis te tande yon ti bri pye lwen
ki t ap mache vin jwenn li , li te kouri siye je l pou l te
wè sa ki t ap vini a. Ebyen se te LAPEN BLANCH
lan ki t ap retounen , byen chèlbè , byen bwòdè ,
yon pè gan blan nan yon men e yon gwo evantay
nan lòt men an. Konpè Lapen t ap mache prese
prese men pandan l t ap vini a , li t ap repete mo sa
yo pou kò l : " O Chè Mètrès ! O Chè Mètrès !
Lamadam ap fache kou kong si m kite l ap ret tann
mwen " .
Alis te tèlman santi l dezespere , li te prè pou mande
nenpòt moun ede l : se kon sa , LAPEN an te vin ap
pase bò kote l , epi Alis te koumanse ap pale nan
yon ti vwa timid byen ba : Tanpri , mesye ---" Lapen
an te pantan , li te sote ponpe , li te menm rive jete
gan blan yo ak tout avantay la tèlman li t ap kraze
rak pou l te kouri met kò l deyò. Se kon sa l te rive
fonn kon bè nan fennwa a. Alis te bese pran gan
blan yo ak tout evantay la paske ral la te fè cho anpil
anpil. Kidonk pandan l t ap pale a , Alis te tou
kontinye ap vante figi l : " Mezanmi ! Mezanmi ! Se
pa ti dwòl non bagay yo dwòl jodi a ! Poutan bagay
yo te byen nòmal ayè. Genlè yo te boukante m yè
swa ! Ban m fè yon ti reflechi ! Èske mwen te menm
moun nan lè m te reveye maten an ? M sonje mwen
te yon ti jan santi m yon lòt moun maten an. Men si
mwen pa menm moun nan , ebyen keksyon an
konye la se ki moun mwen ye menm ? Sa a pa yon
ti pwoblèm jwèt non ! Se kon sa , Alis te koumanse
ap raple l d tout timoun li te konnen yo , sa yo ki te
gen menm laj avè l yo , pou l te wè si li t ap parèt
dwòlman dwòl devan je kèk nan timoun sa yo.
" M konnen mwen pa Ada " Alis te di. Paske cheve
Ida lage tankou fil pit poutan cheve m pa kon sa
menm. Cheve pa m woule tankou plim mouton. E
mwen konnen tou mwen pa ka Mabèl non plis paske
mwen konnen yon pakèt bagay poutan , o , li pa fin
konnen anpil bagay li menm. Dayè , li se li menm e
mwen se mwen menm---O ! Mezanmi ! Bagay sa se
yon mistè ! M pral eseye wè si mwen toujou konnen
tout sa mwen te konnen yo. Ban m wè : kat fwa senk
egal douz .
E kat fwa sis egal trèz , e kat fwa sèt egal---o !
Mezanmi ! Jan m ap demare la , mwen pa p janm
rive nan tab 20 ! Poutan tab miltiplikasyon yo pa
vrèman vo kichoy ; ban m eseye Jewografi . Lond
se kapital Pari. Pari se kapital Wòm---non ! Youn
nan sa yo pa kòdyòm ! M si e sèten konye la yo
boukante m ak Mabèl ! M pral eseye li " KÒMAN TI
KAYIMAN KONN FÈ L ". Alis kwaze men li sou
janm li kòm si l t ap resite yon leson epi li te
koumanse resite pwezi a men vwa li te sonnen yon ti
jan anwe , dwòl , e mo yo pa te sòti menm jan yo te
konn sòti avan an :
<< Kòman menm ti kayiman rive sila
Rive fè ke l klere
Epi vide dlo rivyè Nil la
Sou chak zekay dore
Ta sanble se pa ti kontan l kontan griyen dan
Tèlman grif li yo byen ouvè rete ap tann ,
E se ti pwason menm li chwazi byen resevwa ann
atandan
Tou dousman nan yon gwo bouch ki pral vale yo
yanm san rann >>
Podyab Alis “ M si e sèten se pa kon sa mo yo ale “
li di pandan zye l t ap koule dlo toujou epi li te
kontinye pou l di “ Ebyen genlè mwen se Mabèl wi la
, m ap viv nan yon ti kounouk san okenn jwèt pou m
jwe , e mezanmi ! Se pa de leson mwen gen pou m
aprann ! Non , nan koze sa , m gentan fè desizyon
m : si mwen Mabèl tout bon vre , m ap tou rete an
ba a la ! Li pa p itil mwen anyen pou yo ta vin
desann tèt yo la pou ta vin di mwen “ retounen an
wo non ti chouchou ! M ap leve tèt mwen gade an
wo sèlman pou mande yo “ Ki moun mwen ye ?
Reponn mwen sa avan epi , si mwen renmen moun
sa a , m ava monte an wo : sinon , m ap rete an ba a
la jouk mwen vin yon lòt moun “ — men O ! ti chou
! Alis te di pandan l t ap pete kriye , “ M ta byen
renmen yo desann tèt yo gade an ba ! M tèlman
fatige ret pou kò m la !
Pandan li t ap di sa , li te bese an ba pou gade men l
e li te sezi reyalize pandan li t ap pale a li te gentan
foure gan blan konpè lapen yo nan men l. “ ki jan m
fè rive fè sa menm ? “ li te di nan tèt li. “ M genlè ap
ratresi ankò wi “. Li te leve kanpe pou l al bò tab la
pou mezire wotè l e se la li te reyalize daprè sa li te
deja devine , li te konye la apeprè 2 pye poutan li te
kontinye ap ratresi byen rapid : li te vin reyalize san
pèdi tan se evantay li te kenbe an ki te lakoz kidonk
li te kouri lage l atè pou te anpeche li ratresi jouk li ta
disparèt nèt.
Nan yon ton ki te avwe jan transfòmasyon sa a te fè
l pè , Alis te di “ M sove d jistès ! “ men kan menm li
te twò kontan reyalize li te toujou ekziste ; “ e konye
la mwen prè pou jaden an “ epi Alis te pete kouri tout
boulin pou l te retounen devan ti pòt la , men elas !
Ti pòt la te refèmen ankò e ti kle dore a te toujou ret
kouche sou tab vitre a jan li te ye avan an ,
“ podyab Alis “ E bagay yo vin pi mal pase jan yo te
ye avan an “ Alis te di nan tèt li , “ Paske m pa te
janmè piti kon sa mezanmi ! janmè ! Fò m asepte l ,
bagay yo pa bon menn menm , pa gen manti nan sa
non ! Pandan l t ap repete pawòl sa yo , pye l te vin
glise epi nan yon ti moman , tchouboum ! Dlo a te
rive an ba babin li , Alis te twouve l konye la ap naje
nan dlo sale. Petèt li tonbe nan lanmè , se premye
bagay ki te vin nan tèt Alis. “ E nan ka sa a , mwen
ka retounen lakay mwen nan tren “ Alis te di tèt li. (
Alis te al sou waf sèlman yon fwa nan vi l e li te vin
konvenk tèt li , an jeneral , depi ou ale bò kot peyi
langletè , w ap jwenn yon pakèt machin k ap benyen
nan lanmè , gen timoun k ap fouye twou nan sab yo
ak chouk bwa , e gen yon liyen kay pou moun lwe
sou plaj la epi dèyè yo n ap toujou jwenn yon
estasyon tren. )
Poutan , Alis te vin reyalize byen vit se nan ma dlo ki
te sot nan pwòp je l lè l te nèf pye a li ye la. “ Si m te
konnen mwen pa t ap kriye kon sa “ Alis di pandan l
t ap naje pou l te eseye sòti. “
“ M kwè se pini y ap pini mwen pou sa wi paske
konye la m ap neye nan pwòp dlo je m ! San dout ,
sa t ap yon bagay dwòl nèt mezanmi ! Poutan tout
bagay parèt dwòl jodi a “
Epi se kon sa , li te vin tande yon bagay k ap frape
kèk kote nan dlo a men yon ti jan lwen e li te fè yon
ti naje ale pi lwen pou wè ki sa l te ye menm. O
kòmansman , li te panse se te yon MÒS oswa yon
IPOPOTAM men li te vin sonje jan l te vin piti piti
kidonk li te vin reyalize san pèdi tan se te yon ti
sourit ki te glise tonbe tou menm jan avè l. Alis t ap
panse :
“ Èske l pral itil mwen yon bagay pou m ta adrese
sourit sa a ! Kote m ye an ba a la , bagay yo devan
dèyè kidonk li byen posib sourit sa a ka konn pale.
Dayè m pa p pèdi anyen si m ta eseye ! Ebyen se
kon sa Alis te koumanse : “ O konpè Sourit , ou
konn ki sa pou n ta fè pou n ta sòti nan basen dlo sa
a ! O konpè Sourit , m vrèman bouke naje monte
desann wi la ! ( Alis imajine petèt se kon sa menm
yo adrese yon sourit : li pa te janm fè yon bagay kon
sa non avan men li te sonje li te wè nan liv gramè
laten frè l la , “ YON SOURIT , KONSÈNAN YON
SOURIT , POU YON SOURIT— YON SOURIT — O
SOURIT ! ) Sourit la te gade l tankou yon moun
doktè t ap ekzamine. Ak youn nan ti grenn je l yo ,
sourit la ta sanble menm fè Alis yon ti siyon men
konpè Sourit pa te di way menm.
“ Ta sanble li pa konprann angle “ Alis te di nan tèt li
; “ M oze di menm : se yon sourit franse li ye. Vin
suiv Giyòm Lekonkeran , “ ( malgre tout sa l konnen
nan listwa , li pa vrèman te konnen nan ki epòk
bagay sa yo te pase ). Kidonk li te rekòmanse ankò
: “ Où est ma chatte ? “ ki se premye fraz nou jwenn
nan liv franse l la. Sourit la te fè yon sèl kout plonje
pou kouri sòti nan dlo a e li ta sanble ap tranble an
ba laperèz , “ O , eskize m “ Alis te kouri di paske li
te panse li te fwase ti zannimo a ( podyab sourit la
). “ M te fin bliye nèt ke ou pa renmen chat “
“ -Pa renmen chat ! “ sourit la te di nan yon ti vwa vif.
“ Ou t ap renmen chat si ou te mwen ! “
“ Petèt non , “ Alis te reponn kè pòpòz : “ Pa kite sa
fè w fache . Poutan m ta byen kontan fè w fè
konesans ak chat nou an Dina : M panse ou t ap vin
renmen chat si sèlman ou te fè konesans ak Dina. Li
tèlman dou “. Alis te kontinye ap pale , pou kò l
dèfwa , pandan l te kontinye ap naje ti kal pa ti kal
“ E li chita byen bèl bò boukan dife a ap fè ti gwonde
nan gòj pandan l ap niche pat li e lanbe figi l — e li
byen fasil pou yo okipe l tèlman li dou ! — e li fò
anpil anpil nan kenbe sourit !— O , eskize m ! Alis te
kouri di ankò paske fwa sa a , tout plim sou do
Sourit la te leve e li te si e sèten fwa sa a sourit la te
estomake ! “ Nou pa p pale d li ankò si ou pa vle. “
“ Nou , vrèman ! “ Sourit la di byen fò pandan l t ap
tranble delatèt-o-ke “ kòm si mwen ta pral adrese
yon sijè kon sa ! Fanmi nou pa vle wè chat menm ,
yo se vye bagay vilgè tèratè ! Pa janm kite m tande
non sa ankò ! “
“ M garanti w , mwen pa p janm leve koze sa ankò ! “
Alis repete byen vit kòm si l t ap eseye chanje
konvèsasyon an— Ou , ou renmen- ou renmen chen
! “ Sourit la pa reponn kidonk Alis te tou kontinye ap
pale : “ Gen yon bon ti chen bò lakay mwen an ! M t
ap twò kontan fè w fè konesans avè l. Ou konnen , li
se yon bèl ti tèrye je kale ki gen bèl plim mawon long
byen boukle sou tout kò l ! E li konn sote pou pran
ak bouch li tout sa ou voye an lè ba li , e li konn chita
pou retann ou ba l manje ak tout lòt bagay li
bezwen—Avrèdi , mwen pa sonje mwatye nan sa yo
non — men mwen konnen mèt li se yon kiltivatè , ou
konnen , e li di chen an itil li anpil anpil , daprè mèt li
, li ta vo san liv angle. Misye di li touye tout rat yo e
—O mezanmi ! “ M pansè m fè l fache ankò “ Alis
te di byen fò nan yon vwa tris paske sourit la t ap fè
tout sa l te kapab pou l te naje kite Alis dèyè kidonk
li t ap fè yon pakèt bri nan dlo a tèlman pat li t ap
bat. Alis te vin atò rele dèyè l men tou dousman “
—Sourit , zanmi mwen ! Tanpri , retounen , e nou
pa p pale d chat ni nou p ap pale d chen non plis si
ou pa vle wè yo ! “
E lè sourit la te tande sa , li te vire tounen pou l te
naje vin jwenn Alis ti kal pa ti kal : figi sourit la te vin
pal pal ( li te emosyone , Alis te di nan tèt li ) , e
sourit la te di nan yon ti vwa fèb k ap tranble , “ An
nou pike devan , lè nou rive bò rivaj la , ma rakonte
w iswa m , kon sa w ava konnen pou ki rezon mwen
rayi chat , mwen rayi chen. “
Men konye la , li lè pou yo te met deyò paske basen
an te gentan plen zwazo , plen lòt zannimo ki te vin
tonbe ladan l ! Te gen yon Kanna , yon Dodo , yon
Lori , yon Ti èg , e yon pakèt lòt zannimo etranj. Alis
te pran devan nèt e yo tout te naje rive bò rivaj la.
TWAZYÈM CHAPIT : YON KOUS POURYANIS AK
YON KE MEN LONGÈ
Se te vrèman yon gwoup makawon ki te vin gonfle
kò yo ansanm bò rivaj la— swazo plim yo te plen
labou , zannimo plim yo te preske fin kole sou po yo
, tout te mouye an tranp ap degoute dlo , len te
monte sou lòt kidonk youn pa te alèz.
Klèman , premye kesyon an se te ki jan menm yo ta
pral fè rive seche kò yo.
Yo te fè yon ti koze sou sa epi kèk minit aprè san
pèdi tan Alis te gentan byen alèz ap palè avè yo
kòm si li te konnen yo depi l te ti katkat. Anfèt , li te
tonbe nan yon gwo chirepit ak Lori a ki finalman te
vin fache kont Alis kote l t ap pede repete “ mwen pi
gran pase w kifè mwen dwe konnen plis pase w “ e
Alis pa t ap janm asepte yon bagay kon sa san l pa
te mande Lori a ki laj li men sa te ret la paske Lori a
te derefize devwale laj li.
Finalman Sourit la ki ta sanble gen otorite nan
gwoup la te leve vwa l pou l te di “ chita pou n tande
mwen , talè kon sa , mwen pral fè nou tout la jwenn
yon mwayen pou seche kò nou ! Yo tout te chita yon
sèl kou pou fè yon gwo wonn arebò Sourit la. Alis
pa te ka tann tèlman je l te fikse sou sourit la paske
li te panse li pral trape yon move grip si avan lontan
li pa te jwenn yon mwayen pou seche kò li. “ Enm !
Sourit la te di nan yon jan ki te fè l parèt enpòtan , “
Èske nou prè ? Mwen konnen se bagay sa a menm
ki pi konn seche kò. Tout moun , fè silans souple.
Giyòm Lekonran , yon nonm pap la te favorize , yon
nonm angle yo te obeyi san pèdi tan paske yo t ap
chache bon jan lidè poutan yo te vin twò abitye a
koudeta ak konkèt , Edwin ak Mòka ki te gen tit kont
nan zòn Mèsi ak Nòtonmbri.
-Hen ! Lori a te di pandan l t ap tranble.
- Avè m w ap pale ? Sourit la te mande avèk yon
min nan fwon l men byen jantiman : Ou te pale se pa
vre ?
— Non , se pa mwen ! Lori a te reponn byen vit.
M kwè ou te pale wi men an nou kontinye : “ Kont
Mèsi a ak kont Nòtonmbri a te kanpe dèyè Giyòm ,
e menm Achevèk patriyòt ki te alatèt Legliz
Kanteberi a te twouve l yon bon bagay ..
—Te twouve ki sa ? “ Kanna a te mande.
—Te twouve LI “ Sourit la te reponn kòm si kesyon
an te anniye l.
Ou konnen byen pwòp ki sa LI siyifi.
“ M konnen ki sa LI siyifi ase byen sitou lè mwen
jwenn yon bagay “ Kanna a te deklare : “ An jeneral ,
se yon krapo oswa yon vètè “.
Kesyon an se ki sa menm Achevèk la te twouve ?
Sourit la pa te menm okipe kesyon sa a men li te
pase sou li byen vit pou li te kontinye ap pale san
rete :
“ Te twouve li fè sans pou li te pran Edga Altèling
pou te al kontre Giyòm pou te ofri l kouwòn nan. O
kòmansman , Giyòm te byen resevwa yo men
nòman l yo te vin ap fè òklò nan zòn nan —“
Konye la , ki jan w santi w zanmi m ? “ Li te
kontinye ap pale pandan l t ap vire gad Alis
“ - M toujou mouye jan m te ye avan an wi“ Alis te
reponn nan yon ti vwa tris : “ Sa pa sanble seche kò
m menm menm “
- Nan ka sa a “ , pandan l t ap eseye kanpe sou de
pye l , Dodo a te di nan yon vwa solanèl “ mwen
pwopoze nou ajoune reyinyon an nan lentansyon
pou nou adopte san pèdi tan yon seri rezolisyon ki
pral ede nou konsève enèji nou “
“ Pale nan yon lang nou ka konprann ! “ Ti èg la te di
“ m pa konprann mwatye nan gwo mo sa yo “ e sa k
pi mal la , m pa kwè ou konprann yo ou menm non
plis “.
E ti èg la te desann tèt li pou l kache bouch li ki t ap
souri : enpe nan lòt swazo yo t ap ri anbachal
poutan tout moun te ka tande yo.
— Sa m ta pral di “ Dodo a te koumanse pale nan
yon ton ki devwale li te yon ti jan vekse “ se ke pi
meyè fason pou n ta rive seche kò nou se pou n ta
òganize yon kous pouryanis “.
“ ki sa yon kous pouryanis ye menm ? Alis te mande
menm si li pa te vrèman twò anvi konnen vre men
Dodo a te fè yon poze kòm si , daprè li menm , yon
moun ta dwe pran lapawòl poutan ta sanble pa te
gen okenn nan yo ki te prè pou te di way menm .
“ Se pou rezon sa “ Dodo a te di , “ meyè fason pou
n esplike kòman pou n fè l se fè l ( kòm ou ta
renmen eyese l ou menm , youn nan jou frèt ann ivè
yo , m ap di ou kòman Dodo a te rive fè l . )
Premyèman , li te trase yon wondèl ki ta sanble yon
sèk ( li te di “ fòm pis lan pa vrèman enpòtan “ ) epi
tout patisipan yo te epapiye kò yo sou pis la. Pa te
gen okenn “ m ap konte sou twa , en , de , twa
“ men yo te kouri lè yo vle , yo te kanpe lè yo pi pito
, kidonk li pa te fasil pou w te konnen ki lè kous la te
fini. Poutan , aprè yo te fin kouri pou apeprè 90 minit
kote kò yo te fin seche nèt , brid sou kou Dodo a te
deklare kous la fini . “ Kous la tèmine ! “ e tout te vin
rasanble arebò l pou te mande l “ Men ki moun ki te
genyen ! “
Kesyon sa a Dodo a pa te ka reponn li san li pa te fè
yon pakèt tan ap panse , e li te vin chita pou l
reflechi kote l te mete yon dwèt sou fontenn li ( li t ap
fè sa jan nou konn abitye wè Shakespeare nan foto l
yo ) pandan tout lòt yo yo menm t ap tann li an
silans . Finalman Dodo a te di “ nou tout genyen nan
kous la e nou tout dwe jwenn yon prim “.
“ Men ki lès pou ki bay prim yo menm ? Yon pakèt
vwa te mande an menm tan. “ Li menm menm “
Dodo an te reponn pandan l t ap lonje dwèt sou Alis
epi avan w bat je w tout gwoup la te deja antoure
Alis kote yo t ap rele avivwa : “ PRIM ! PRIM ! PRIM
!
Alis pa te konn si pou l monte si pou l desann , kòm
li pa t gen lòt chwa , li te foure men nan pòch li pou
te retire yon ti bwat sirèt ( se chans ki fè dlo sale a
pa te rantre ladan l ) e li te distribiye sirèt yo bay pou
prim yo. Chak nan yo te jwenn ekzateman yon
grenn.
“ Men ou konnen mezanmi , Alis dwe jwenn yon prim
tou li menm “ Sourit la te di.
“ asireman “ Dodo a reponn nan yon vwa byen
sonb.
Se kon sa , Dodo a te vin kanpe devan Alis pou l te
mande l “ Ki lòt bagay ou genyen nan pòch ou ! “.
“ Sèlman yon de zegui wi “ Alis te di nan yon vwa
tris.
-Lonje l bay “ Dodo a te mande l.
Epi yo tout te vin antoure Alis yon lòt fwa ankò e
Dodo a te leve DE ZEGUI a an lè pou tout moun te
ka wè l pandan l t ap di : “ Tanpri souple , nou sipliye
w fè nou favè asepte bèl de zegui sa a “ e lè Dodo a
te fin fè ti diskou sa a , yo tout te leve men yo pou yo
te bat bravo.
Alis te panse tout bagay sa a pa te fè okenn sans
men yo te tèlman parèt sensè devan je l , Alis pa te
fouti oze pete ri poutan li pa te ka menm panse ki sa
pou l ta di menm kidonk li te tou senpleman bese tèt
li nan yon jès chapo-ba pandan l t ap resevwa de
zegui a byen serye.
Ansuit , yo te kòmanse manje sirèt yo : sa te vin
kreye yon ti deblozay paske gwo zwazo yo te vin ap
plenyen paske yo pa te ka pran gou sirèt pa yo a
pandan ti swazo yo yo menm te tèlman ap toufe se
do yo yo te vin ap bat. Poutan elas sa te vin fini , e
tout te vin chita ankò pou fè yon sèk kote yo t ap
sipliye Sourit la pou l te rakonte yo plis toujou.
“ Ou te pwomèt pou rakonte m istwa w “ Alis te di “ e
pou ki sa ou rayi Ch ak Ch “ Alis te ajoute nan yon ti
vwa byen ba kòm si l te pè pou l pa te fè Sourit la
fache ankò.
— istwa pa m nan se yon istwa ki long , ki tris “
Sourit la te reponn pandan l t ap vire pou fikse je l
sou Alis.
“ M si e sèten istwa w la long “ Alis te di pandan l t
ap gade ke sourit lan kòm si l ta nan yon lòt mond.
“ men pou ki sa ou di li tris “ e Alis te chita ap reflechi
sou kesyon sa a pandan Sourit la li menm te
kontinye ap pale kidonk pou Alis istwa a t ap
dewoule jan w ou wè l la a :
<< Nan yon kay
Sourit la te kontre mouche ray
Ki te di l “ an nou tou de al devan lalwa
Pa mande m lepoukwa :
Kont ou menm menm mwen pral pote plent
Vini , pa di m non paske w gen krent
Vrèman
Fòk nou al nan jijman :
Sourit la te reponn : se m pa gen anyen afè maten
an
Men monchè yon jijman san jij san jiri ap yon pèdi
tan
Mouche Ray mètdam te kouri
Pou l di m ap jij , m ap jiri
Pou m kondane w a mò
M ap jije tout kòz la mwen menm san pran remò >>
“ Ou pa p suiv non “ Sourit la te di Alis nan yon ton
sevè. “ Sa w ap panse la menm ? “
“ M pa konprann ki sa w ta vle di non ! “ Alis te
reponn avèk respè.
“ ou ta sanble vrèman pèdi nan senkyèm ne a !
Sourit la te di byen fò nan yon ton ki devwale li te
vrèman fache.
Yon ne ! Alis te toujou pre pou rann moun sèvis
kidonk san rete li t ap vire gade tout arebò l
“ O ! Kite m ede w demare l non ! “ Alis te di
“ M pa t ap janm kite w fè yon bagay kon sa ! Sourit
la te reponn pandan l t ap leve kanpe pou l deplase ,
“ Ou fè m fache lè w ap pale koze kremòl sa yo ! “
“ se pa sa m te vle di non ! Alis te reponn nan yon
vwa fennen fennen ( podyab Alis )
“ Men ou konnen , ou yon jan fache twò fasil wi ! “
Sourit la te senpleman gwonde lè l te tande sa.
“ tanpri tounen pou fin rakonte istwa w la “
Alis te rele dèyè l ; e tout lòt yo te vin jwenn Alis pou
yo te repete ansanm ansanm kòm si yo t ap fè kè
nan yon koral , “ Wi , tanpri , vin fini I “ men sourit la
te senpleman souke tèt li byen vit pandan l t ap
mache ale ankò pi vit.
Dèke sourit la te disparèt , Lori a te lage yon soupi
: “ Nou pa twouve sa dwòl li chwazi pa rete ? ;
pandanstan sa , yon gwo krab te tou pwofite di pitit fi
l “ sa a ta dwe rete yon leson pou ou pa janm kite
kòlè fè w pèdi sajès ou ! “
“ manman , si m te ou , m pa t ap menm ouvri bouch
mwen “ Jenn krab la te reponn nan yon ton rèk. “
dayè , ou menm sèl ase pou leve plim sou do yon
zuit ! “
“ Ala kontan mwen t ap kontan si Dina te la avè m ,
se mwen ki konnen jan m sonje l “ Alis te di byen fò
san li pa t ap pale ak okenn moun an patikilye.
“ De trap de , li t ap gen tan al pran l tounen pot ban
mwen ! “
“ E ki lès Dina ye menm ? si w pèmèt mwen poze w
kesyon sa a “ Lori a te di.
Paske l te toujou prè pou pale d chat li a , Alis te
kouri reponn san pèdi tan : Dina se non chat nou an.
Li tèlman konn chase sourit byen , si m di w , ou pa
p kwè m . E ou t ap kontan wè kòman li konn pati
dèyè swazo yo ! Kòman depi jè l menm tonbe sou
yon ti zwazo , li pa janm pa fè yon bouche a sa a
nan yon fay minit ! “
Pawòl sa yo te fè lodyans lan mal alèz. Gen zwazo
ki te gen tan ap prese prese pou met kò yo deyò ;
prekosyon pa kapon , te gen yon vye kaw ki te
kòmanse ap prepare kò l pou l met deyò pandan l t
ap di “ Avrèdi ! lè m rive pou m al lakay ! Paske ti
van frèt sa a pa bon pou gòj mwen menm ! “. Te gen
yon manman pipirit , vwa l t ap tranble pandan l t ap
di pitit li yo “ Ann ale toutou , se lè pou nou tout ta
nan kabann ap dòmi wi ! “ . Chak nan yo te twouve
yon eskiz pou met kò l deyò , e avan w bat je w , te
rete sèlman Alis.
“ M regrèt m te site non Dina “ Alis te di tèt li nan yon
ti vwa tris. “ an ba a la , nan pwen moun ki renmen
Dina poutan pa gen pi bon chat pase l sou latè ! O
Dina doudou ! Ou kwè m ap janm wè w ankò ! E se
kon sa , Alis te koumanse ap kriye ankò paske l te
santi l dekouraje apre yo tout te fin abandone l. Apre
yon ti bout tan , li te tande yon ti bri pye d lwen ki t
ap mache vin jwenn li , li pa te ka tann pou wè ki lès
kwake li t ap twò kontan si se te sourit la ki t ap
retounen pou vin fin rakontre istwa l la.
Otè: Louis Arnold Laroche (1869-1890)
Tradiksyon: Lyonel D. Desmarattes
Nan yon kachofènwanan Fort de Joux, an Frans,
Yon nonmnwatefèmenmalgre l tepopilè.
Fransè k tejalousò l kòm yon nègyotekrenn,
Telage l nantwousa a ak 2pye l yo nan chenn.
Li k techajemepripou yon lanprèkriyèl
Pa ta sispann repete: “M ap mouri pou peyi m!”
Sepandan yon nannuit, pandan li t apsonje
BèlsyèlKarayib la, mandanm li, pitit li
Met sou chanmayi l yo, chankannakpitimi,
Brav sòlda kannannan, toujou tankou men rezil ta :
II
“O peyi m! Kò m tèlman telman, pi ak dlonanje ;
Mwen vle sispannkriye nan‘onpeyietranje.
Miraykachosila a, yotandetwòpanfen
Soupi, rèlavèkplentk apsòtiannban mwen.
Jeneralfransèsa a k apfèlemondlagè,
Eske l konnsoufransmwenkòmprizonyedegè?
Elas! Li fèjete m nanlabin yon kacho.
Bonapat, ban m madanm mari ak 2 payit mwen ajie mfe sa
suivraoient.”
-III-
Pou kite yon labrienne kil sa fwa,,, konsa konsa?
Yon jou m temande l sa:
“Kote m pçôàze yo mwen?Kote 2 gason m yo?”
Afriken, nou konn kisa- nan sel>>> loze di mwen?
“Mwen te vlesepare w avè kyomenm, Tousen.”
Men, Bonapat, ou pa gen kèkòm yon papa?
Lè se pa Bondye jwif yofin fè w -- wa soufèbavèkpuisan,
Pouki w nou te levaletye yon nonm alòske l inosan?
Bonapat, ban m madanm mwen ak 2 pititmwenyo.
-IV-
Koupe, Napoleyon; desann sou twòn nou an.
Vin mete zòrèyou nan twou kacho ‘on nègnwa
Se komsi l ap sevi ak tann Vijini mwen se devan m,devwa l
ka pmodi w
Poukisa sa a, tout tan!
Vwasa a sekwe tout mi chak fwa lannuittonbe.
Vin wè soulagraba, mouyeakdlonanje l,
Yon matikipèdi 2 bra triyonfan l yo.
Gèryeafrikensa a, zam li tefè w trrrranble!
Bonapat, ban m madanmmwenak 2 pititmwenyo.
-VI-
O montayn! O falèz! O bèlsyèlkarayib!
Nou tout mètprankriyepoudestenmizerab
Ki blayisounou tout.
Bèl (?) lanmè blenou an,woule, move, kriye,
Paske yon lanfèfrѐt pare pou l anglouti,
Pou lisèvitonbopou pi gran pititnou.
Tande li k ap pouse kèk sou pitit Li, plen regrè,
Rad sou li se ranyon, laptò l dwe ak doulè,
Yon doulè san parèy. Lakoupinanfredi
Yon kacho ki chaje reken oubyen aven plerant!!! tou, pre
prèskewete tout vi nan li.
Nan kachofrѐtsila a, o! Pi gran ke tout gran, (ebyen,
Kite m mete ajenou tankou m te feteret 101tout levi???
Lewòpanmenm tan,
Vin koute plenyen mwen. Oveto tem vini ak tout vye mwn fek
site la a….???? Tousen.n
Bonapat, ban m madanmmwenavѐk 2 pititmwen.
-VI-
Bonswe. èlakouwouy! afrikèn anmwen, anepaseanwo,
Eske w sonje ‘on jouswa, anba yon pye mango,
Nou t a rive immedyatment
Mwen ta pral jije 0u epi li ak ekri kondane : “Eske gran
kaptennsa a,
Ki pa limenmsèlman,vopliske mil sòlda,
Konsilplenògèysa a,kakozemalènou
Ak yon dekrè k fatal ni pou mwen kont pwa kouzinkote nou
prale demen swwa a?, nipouou?”
Esan gi tapui outretreponnmwen: “Non! L ap lite poulonè;
Tout ewo k gen kouraj se moun ki gen bon kè.”
Ebyen, se pa ‘on ewo; kè li se potko Etwal; s ‘on vilen.
Elas! Li prannan men m madanmakpititmwen.
-VII-
O Bonapat!Yon jou, lè w pralmouri, w mètkwè m,
2 je w yokou pa m yopralwè 2 pit gason,
Ki grandinanfanmi w,rache nan lorizon w.?????
Alòs, lè bra destenvafètounenmiganm
Palè w la kibati an ò, ribiakdyaman;
Lèsa a, tankoumwenmenm, do watè, terase,
Lwen tout mounourenmen, lè w vasoufriase,
W a di: “Kote w, venkè? Vin wete nan onkacho.”
Tanpri, ban m madanmmwen e ban m pititmwenyo.
-VIII-
Tande yon pititgason mwen alez, Bonapat: Prizonye Fort de
Ebyen ou gen pou m suiv VOA ks NFILFront DE Mil…
-Onarab zen sa ye s a
Lontan, byen lontan nan panse ou.
Zye m yo –yon ka personal pep la ak tonn e Somsonpesonn
janm lagonipralanpeche w dòmi;
Pou tout tan va gen tan w aptande ‘on vwa k pral di w,
Ki pral mande w: Pouki w tewete nan solèy
Karayib la yon nwaki t ape defannfrè l
Avèk kras Pouki sa, ou menm ki apòt sou lavi dwa
Aklibète e k apkonbat tout prensfènwa,
-Menmsi w twonpe w si w kwèTousentravayanven-
Pouki w vòlѐ nan men m madanmakpititmwen?
Veuillez bien reviser le texte ci-dessous que j'ai préparé
comme mon compte-rendu de journaliste sur le concert de
Pâques du Dimanche 20 avril dernier. L'idéal serait que
vous y ajoutiez vos touches personnelles là ou c'est
nécessaires -je suis sùr que cela va être trs nécessaire et
très utile- et ensuite vous me le retounerez pour une
soumission mercredi au plus tard à Haiti Observateur et à
Haitian Press Network pour publication.
Pour ce qui a trait au dernier journal en-ligne, nous
n'avons pas de delai pour soumettre un article; mais Haiti
Obs. souhaite recevoir tout article destiné à la publication
au cours de la semaine pendant la journée du mercredi.
Pour ma part, dans le cas où vous donniez votre adhésion
à mon article pour publication, il ne serait pas nécessaire
de m’offrir une compensasion quelconque; l'esentiel est
que nous pourrons collaborer pour l'
accomplissement de toutes bonnes oeuvres. D'ailleurs,
comme je vosu l'ai indiqué tantôt, j'ai répéré une ou deux
actrices, membres de votre église, qui pourraient me
rejoindre dans des répétisions prochaines pour une ou
deux représentations des pieces classiques que j'ai
traduites en créole. Votre cousin, feu le Pasteur Amos
Eugène, etait d'avis que je pouvais utiliser les talents de
ses fidèles à cette fin. J'ai déjà fondé une troupe avec
l'assentimment du Pasteur Nick Eugène et on va passer a
l'action en juin prochain après mon retour de Washington,
D.C. où je retourne ce mercredi après une période de 3
semaines passée à explorer les possibilities de m’etablir
dans la zoemero de Miami aprs 40 années passées au
service du gouvernement américain dans la capitale
federale.
.
Veullez me rapeler au souvenir de Madame Eugène et
puis j'attends par retour de courriel le texte comme vous
voulez qu'il paraisse dans la presse écrite.
Autre rappel: Il me faudra cinq photos:
1.- une de la chorale entière;
2.- une de vous;
3.- une du Pasteur Maurilus;
4.- une de Monsieur Princivil;
5) une du chanteur tenor dominicain, el señor Del Castillo.
Que Dieu vous garde.
Lyonel D. Desmarattes
Ecrivain créoliste, académicien. .
0000000000000000000000000000000000000000000000000000
CONCERT DE PãQUES A L’ÉGLISE EVANGÉLIQUE BAPTISTE
HAÏTIENNE DE NORTH MIAMI
Par Lyonel D. Desmarattes
Journaliste, académician et créoliste.
Le rendez-vous cette année 2025, comme chaque année depuis
20 ans environ, était à l’Eglise Evangélique Baptiste Haitienne de
North Miami le dimanche 20 avril pour un concert de Pâques qui
n’a point laissé d’illusions au sein d’une assistance nombreuse
faite surtout de jeunes et de moins jeunes et aussi d’enfants, tous
les âges confondus, qui avaient fait le déplacement en la
circonstance pour une soirée qu’ils n’oubliront pas de si tôt. Ma
foi! Ils ont eu droit à un pwogramme bien chargé et exécuté avec
une perfection qui n’a pas de réplique dans les annales des
concerts auxquels le public chrétien de North Miami en paticulier
et du Conté de Miami-Dade en général aura l’opportunité
d’assister. Non! Point de places pour des esprits incrédules et
sceptiques: c’etait bien une soirée figée dans le temps, avec un
moment pour commencer et un moment pour se terminer; et les
participants étaient bien des hommes et des femmes comme
vous et moi. (Nous reviendrons sur cet aspect de la soirée avant
de mettre un point final à cet article).
Oh! Mon Dieu! Quel programme bien garni et aussi quelle
exécution rendue à merveille par une chorale, trois conducteurs,
deux solistes et une orchestre de chambre bien huilée, avec des
participants qui s’ étaient bien exercés pour ce rendez-vous
annuel déjà devenu une tradition à la HEBC (The Evangelical
Haitian Baptist Chruch) que dirije le Révérend Pasteur et Docteur
David Eugène et sa femme. C’était si unique, si captivant et si
émouvant comme spectacle de qualité, que l’on a entendu des
spectateurs déclarer a qui voulaint/pouvaient les entendre que “le
Ciel est descendu ce soir au sanctuaire de l’Eglise Evangélique
Baptiste Haïtiende North Miami.”
Le tout avait commencé avant même que le Pasteur David
Eugène eut introduit le maïtre de cérémonie, le Pasteur Jocelin
Maurilus, qui allait se montrer bien maïtre de ses moyen sur la
scène et absolument capable d’assumer la gestion de l’
événement avec des jeux de mots en créole, français et anglais
qui, si besoin il en avait, l’ont hissé à la hauteur de la
circonstance, soit une célébration à la fois chrétienne et multi-
culturelle avec des composants artistiques qui la plaçaient et la
maintenaient pendant tout le temps qu’elle a duré à l’intérieur des
limites de ses structures de moments festifs ou de temps de
réjouissances véritables, mais mesurées, controlées, seulement
élevée au niveau d’une célébration pour provoquer en nous la
manifestation d’une joie basée sur l’assurance et la conviction
que Notre Seigneur est ressuscit é et que nous, également, nous
avons la promesse de cette même résurrection si nous restons
fidèles à Sa Sainte parôle et à Son message de rédemption des
croyants. Parfois et par moments, à entendre Monsieur Maurilus
dans des élans d’ éloquence qui ne pouvaient point passer
inaperçus pour un habitué de la parole pubique, on avait
l’impression d’ecouter Charles Péguy lui-même dans sa apologie
du Christ et de sa Passion ce vendredi Saint où ll était crucifié
pour nos péchés et pour notre salut. Le maïtre de cérémonie s’est
attardé sur cet épidode de la vie du Seigneur justement au
moment ou il allait introduire Ms. Maureen Manoly pour
l’exécutionn à la voix et au violon de ‘La Via Dolorosa’, soit une
rendition poétique et musicale tout ensemble de la Passion du
Christ, sa navette d’une place publque à une prétoire, d’une
prétoire au tribunal, et du tribunal au Calvaire ou il fut crucifié pour
la remission de nos péchés et le salut de quiconque croit en Lui. Il
est curieux et guand même intéressant que la HEBC ait eu ce
beau programme à offir a ses ouilles en particulier et au grand
public de Miami en général pour la Pâque 2025 au moment précis
où Hollywood prépare la sortie prochaine d’un nouveau film sur
La Passion du Christ (voir le TV Guide de la Semaine du 14 au 20
avril) avec Jonathan Roumie dans le rôle de Jésus, dans
l’intention annoncée de présenter un Jésus aussi humain que
possible, mais souffrant moins de la cruauté des Romains que
celui qui a connu agonie après agonie dans le film de Mel Gibson.
Cependant, de la mise-en place par le Pastuer Jocelin Maurilus
de la scène où les performeurs allaient évoluer les uns après les
autres à l’exécution de différents morceaux de ce puzzle
évangelique et artistique long de plus de deux heures, il allait y
avoir un long chemin à parcourir; et heureux qui, comme Ulysse
ou pas comme lui, avait fait le déplacement pour ne rien rater de
cet assemblement et de cet ajustement de voix, de notes, de
mouvements symétriques, de dances et d’instruments parfois, le
tout réalisé avec un tact, une précision et une maestria qui sont
au rendez-vous en une seule soirée, en un seul lieu et dans un
moment circonscrit seulement lorsque les exécutants et les
conducteurs y ont mis les ingrédients nécesssaires au succès
pendant de nombreuses soirées de répétition et avec la
consécration inouie dont seuls les professionnels de l’art et les
artistes véritables sont capables.
Nous mentionnerons forcément la prestation de Ms.Maureen
Manoly qui, entre autres, a exécuté –comme nous l’avons dit plus
haut- un rappel en chanson et en musique de la route suivie par
le Christ en ce jour du Vendredi Saint ou Il avait porté sa croix
jusque’au fait, jusqu’au sommet du Mont Calvaire où il allait être
crucifi é pour effacer le péché originel commis par Adem et Eve et
nous reconcilier avec son Père qui est aux Cieux; le travail
impeccable de la chef d’orchestre Rose Pierre Mesidor; les
talents vocaux exceptionnels exibés par les tenors haïtien et
dominicain, respectivement Edony Princivil et Lievens Castillo,
les cantiques de circonstances exécutés par la chorale de l’Eglise
Evangélique Baptiste Haïtienne de North Miami sous les
baquettes alternatives de Maureen Manoly, Rose Pierre Mezidor
et des maestros Serge Jeudy et Alex Docteur. Nous mettrons un
accent spécial sur la performance réussie tant au niveau d’une
rendition pleine de grâce qu’au niveau du professsionalisme et du
métier démontrés, par l’orchestre de chambre “Encore Chamber”
de Miami.
Et comme pour bonifier au maximum un concert déjà excellent
grâce à ses éléments constitutifs bien agencés, les organisateurs
ont offert au public plus que satisfait –comme a tenu à le
souligner le Pasteur David Eugène- deux oeuvres créoles du
maestro-compositeur haïtien Emile Désamours interprétées de
mannière mémorable par la chorale de la HEBC…, A entendre
les membres de cette chorale exécuter ces deux morceaux de
musique, imbibés de poésie et de prose tout ensemble ajoutées à
quelques zestes de couleur locale, on comprend bien, ma foi! que
le public, par moments, ait pu penser que cette soirée fut le
résultat d’une opération divine plutôt que le travail de fils et de
filles d’Adam et d’Eve comme vous et moi (promesse tenue!).
Pour certains, sans aucun doute, ils ont dù ravoir dans leurs
esprits enchantés ces paroles d’une chanson évangélique
popularisée dans les années 1960 par la cantatrice capoise Ema
Achilles:
<<Syèl la desann e li ranpli kè mwen ak lajwa…>>
Le rendez-vous est pris pour le 14 juin 2025, date à laquelle
l’Eglise Evangélique Baptiste Haïtienne de North Miami
présentera son prochain concert évangélique de l’année avec la
participation de plusieurs vedettes de la chanson crétienne de
renommée nationale et international, dont Alain Picard Parent,
Youdène Delphin et le Frère Jean René Charles.
====================================================
=
Bonsoir Léo,
Comme anoncé, je t'envoie ci-dessous un article sur un
concert de Pâques qu'avait offert l'Eglise Evangélique
Baptiste Haïtienne de North Miami le dimanche 20 avril
dernier. L'auteur en est ton ami et serviteur, le signataire
de ces lignes, Lyonel D. Desmarrattes.
D’autre part, dans une semaine ou deux je viendrai à New York pour
solliciter un entretien avec toi et ton grand frère, mon très cher ami
Raymond, concernant un projet de lancement d'un nouveau journal dans
le sud de La Floride où je compte m’établir après avoir pris ma retraite. Je
reste convaincu que votre longue expérience, à toi et à Ray, pourra nous
servir, à mes prochains collaborateurs et à moi, de guide utile et sage, et
nous vous en remercions à l’avance.
En te laissant, je tiens à t'assurer de ma parfaite considération et vous
envoie, a toi et a Raymond, l’expression de mes salutations distinguées.
Que Dieu vous garde et je souhaite une longévité continue à Haiti
Observateu, le doyen des journaux haîtiens imprimés à l’étrangerr.
Sincèrement ,
Lyonel D. Desmarattes
Hello Fred
Bonsoir Fred,
Assez avec ce hiatue qui n'a
que trop duré. J'y mets un
terme volontiers pour
t'annoncer mon retour au
bercail pour demain mercredi
le 23 avril 2025.
Je viens de passer trois
semaines et demie
merveilleuses dans le sud de
La Floride, plus précisément
à Miramar, une banlieu de
Miami où je compte m’établir
bientôt maintenant que j’ai
pris ma retraite et que je
peux me payer le luxe de
laisser le froid que j’ai
supporté pendant près de 40
ans au cours d’une partie de
l’année dans la zone
métropolitaine de la capitale
fédérale.
Pour ton information, je dirai
que je n’ai pas perdu mon
temps pendant ces trois
dernières semaines. J’étais
en contact étroit avec un
jeune pasteur, l’Honorable
Nick Eugène, le fils du feu
Pasteur Amos Eugène qui
nous a quittés pendant la
période de la COVID; mais
lui et moi, nous avions eu le
privilège de socialiser en
plusieures occasions au
point qu’il avait eu le temps
d’apprécier mon travail de
traducteur de classiques et
d’acquiesser à ma
proposition d’une éventuelle
collaboration avec son église
(La Première Eglise Baptiste
Haïtienne d’Expression
Française du Conté de
Miami-Dade) pour lancer une
champagne de vulgariisation
de l’ortographe du Créole
dans les églises de la
Diaspora. La base ayant été
jetée avec lui, son fils, le
nouveau leader spirituel de
l’église, n’a point fait de
difficulté pour accepter l’idée
et souhaiter la bienvenue à
cette initiative.
La façon dont nous pensons
poser la première pierre de
cet édifice alphabético-
culturel est de fonder une
troupe de théétre (ce que
nous sommes en train de
faire depuis près d’un mois
déjà) et les partitions soint
déjà distribuées pour une
representation, projetée pour
l’été, de Mouche Defas pour
le public sud-floridien avec
des acteurs et des actrices
identifiés dans l’église
mentionnée plus haut et une
autre église baptiste sise à
North Miami et qui a étonné
ses invités dimanche dernier
avec un concert riche en
musique, en poésie, en
prose et en fortes émotions,
à un point tel que certains
spectateurs se sont
demandé si les participants
étaint vraiment des fils e des
filles d’Adam et Eve comme
toi et moi. J’ai écrit sur la
soirée un article qui paraîtra
demain dans Haiti
Observateur, dans lequel je
dis tout le bien que je pense
de ce concert inoubliable,
très digne de la célébration
de la Résurrection de Jésus,
un événement divin et
porteur d’espoir pout tout
Chrétien, puisque qu’il nous
offre la garantie que nous,
également, nous
ressusciterons comme Lui si
nous gardons Sa Parole et
nous nous soumettons à son
joug qui, nous disent les
Saintes Ecritures, est doux
et léger.
Pour ta gouverne également,
disons que je ne vais pas
trop me tarder à Maryland
après mon retour demain;
car je monterai sur
Philadelphie samedi pour
être prêt à me rendre à
Newark, New Jersey,
dimanche si Dieu le veut et
accompagner ma soeur
Uranie Desmarattes-
Mondesir à l’Eglise
Internationale Béthesda
dirigêe poar le Pasteur
Rosemont Denose, un très
bon ami de notre famille qui
s’était déplacé à la fin de
février pour assister, à
Atlanta, aux obsèques de ma
petite soeur Marie Liza,
même s’il était malade ou en
convalescence et venait de
mettre en terre un membre
très cher de sa propre
famille.
Alors, à bientôt Fred, pour la
suite de ces échanges. Tu
voudras bien me rappeler au
souvenir de ta chère Edèle.
Je te souhaite de passer une
excellente soirée.
Lyonel
Peyi fanmi Bretoux, Colin, Lature, Rabel,
Desmarattes, Giles ak Jules, Philippe avèk Colon,
Lambert elatriye, mwen ka bliye kèk non.
Nan lakou Bouk Lakwa, te genyen yon madanm
Ki te tèlman konn viv, gade! set ’on egzanp
Pou tout moun bò kote l: fanmi, vwazen e menm
Etranje k tap pase te pran leson nan men n.
Madan Francky Kolon --se non madanm nan sa--
T ’on modèl pou tout moun kote li tap viv la;
Kit se sèvis legliz, pwòpte nan vwazinay,
Travay kominotè, anfen, nan tout bagay
Li te toujou aktif pou ede yon pwochen
Alòske an retou li pa t mande anyen.
Men tou, avèk tou sa, pi gwo priyorite
Madan Francky Kolon, daprè mwen menm, sete
Pran swen kay li dabò: pitit avèk mari,
(Li te gen 4 timoun e l te fòl pou Francki).
Ane vini, ane ale, Madan Kolon
Pa t janm aji yon jan pou l te bay moun soupson
Chay la te lou pou li; sete ak anprèsman
Li te dispoze pou l sèvi a 100 pou 100.
Vi prive l ak Francky … moun pa t konn sa twò byen;
Antouka pou manmzèl, menm lè te gen pepen,
Bougonnen, pale anpil, se pa t yon reyaksyon,
Se pa t règ jeneral, menm pa yon eksepsyon.
Men mwen menm, Ti Landeng; wi, mwen menm, fouyapòt,
M konnen, daprè kèk zen m te jwenn nan men tripòt,
Mesye Francky pa te yon sen; paske misye,
--Yon nèg nan pozisyon, PDG, zotobre--
Pafwa te ouvè je l sou kèk pwovokatèz
Epi nan boule bwa l te fè chabon alèz.
Eske Madan Francky te konn bagay konsa?
Eske manmzèl te bay mari l pwoblèm pou sa?
Si repons la se “wi”, pèsonn pa t janm konnen,
Paske Madan Francky --ki pa te konn plenyen--
Pa t janm pale de sa, sou sa l pa t janm di krik,
Li pa t janm vle lave rad sal li an piblik.
Lanmou pou manm fanmi l, sèvi la sosyete,
Pwochen avèk peyi, se sa l te fè ase.
Pour le drapeau, pour la patrie et la fanmi,
An rezime sete deviz nasyonal li.
Men, madanm sèvyab sa a, poto-mitan sosyal,
Ta pral gen pou l pase yon eprèv enfènal
Lè tou denkou konsa, mari l, Misye Kolon
Ta pral sibi ‘on atak serebral pongongon:
Francki, yon nèg engam, nèg aktif, nèg plen vi,
Pral viv an slow motion, pral viv oralanti.
E sa li te konn fè nòmalman, san pwoblèm,
Te tounen ‘on Golgota tou prè Jerizalèm…
Mezanmi, kwè m si n vle, m pa p met pase genyen :
Si Francki te malad, se madanm li anfen
Ki t ap pote chay la, ki t ap ede li fè
Sa l pa t ka fè pou kò l. Fò n ta la pou n te wè :
Madanm nan te tèlman montre gwo devouman
Nan devwa pou l ede mari l a 100 pou 100,
Gade non! Yo te ba l anpil admirasyon
Kòm yon epouz seryèz, kòm yon moun konviksyon.
Men tou, fizik yon moun pa gen ‘on fòs san limit;
Men tou, mantal yon moun febli lè l nan gwo lit.
Se konsa, bout pou bout, a fòs li travay twòp
Pou ede mari li, madanm nan tou fè ‘on estwòk:
Ebyen wi, Man Kolon te sibi yon atak
Serebral malouk ki te mete l atè plat.
Li te pèd konesans e pandan plizyè mwa,
Pandan plis k’on ane, si madanm nan te la,
Si l te vivan toujou, ebyen, li pa t ap viv:
Menm lamedsin ki konn fè mirak enposib,
Pa t rive fè l repran konesans; bout pou bout
Malgre regrè tout moun, pou syèl la l te fè wout.
Gen paran ak vwazen ki di l ta la toujou,
Ap respire, ap viv, li ta la pami nou,
Si l pa t konsakre vi l pou l ede yon mari
Viv yon vi kalite… san sa l pa ta mouri
Anvan misye Kolon ki te tonbe anvan n ;
Men lanmou madanm nan lakoz li pran devan n.
Ki moral istwa sa a? Mwen pa p prese reponn.
Mwen kite pou n tire l. Men, si n sèvi ak rezon n,
Ak lojik nou, n a wè gen lanmou nan pawòl,
Ki ret nan bouch sèlman, ki la pou sèvi kò l,
Sèvi tèt li senpman, aloske ‘on vrè lanmou,
Renmen k bon renmen an --jan dam nan montre nou-
S ‘on lafwa k ap aji; epi se san pwoblèm
Li ka aksepte fè le sacrifice suprême.
Copyright © 2025 creole-first.com - All Rights Reserved.
We use cookies to analyze website traffic and optimize your website experience. By accepting our use of cookies, your data will be aggregated with all other user data.